kvalitet. Att komplettera de medicinska resultatm
ätningarna med patienternas självskattade fysiska och psykiska hälsa öppnar nya dimensioner för att utvärdera patienternas syn på behandling och åtgärder. Att vara beroende av dialys kan förändra livet radikalt för en patient såväl fysiskt, psykiskt som socialt. Flera studier visar en lägre skattad hälsa och livskvalitet hos dialyspatienter i jämförelse med normalbefolkningen. Sjuksköterskan Suzanne Andersson har i sin magisterexamen studerat Dalarnas dialyspatienters syn på hälsa och livskvalitet. Syftet med studien var att undersöka hur personer med kronisk njursvikt som har hemodialysbehandling skattar sin hälsorelaterade livskvalitet. Ett ytterligare syfte var att skildra hur dessa personer uppfattade personalens bemötande och hinder i vardagslivet relaterat till dialysbehandling. Hur genomfördes studien? Patienter på tre dialysmottagningar i Dalarna fick svara på SF- 36, ett generellt hälsorelaterat livskvalitetsformulär. Detta instrument är vetenskapligt utprovat och sammanfattar personens rapportering av sin hälsorelaterade livskvalitet. Instrumentet innehåller 36 frågor som är relaterade till fysisk och social funktion, allmän upplevd hälsa, smärta, vitalitet, emotionellt och psykiskt välbefinnande. Instrumentet mäter åtta dimensioner av livskvalitet: fyra belyser fysisk funktion och fyra psykisk funktion. Totalt bestod urvalet för studien av 80 patienter. Femtio svarade, vilket gav en svarsfrekvens på 62.5 procent. Medelåldern på patienterna var 60 till 80 år. Den matchade kontrollgruppen (matchad på ålder, 40>70) bestod av 4 764 män och kvinnor. Kontrollgruppen rekvirerades från Health Related Quality of Life (HRQoL) gruppen vid Göteborgs universitet. En semistrukturerad intervju gjordes också med fem dialyspatienter för att skildra bemötande och vardagen på dialysmottagning. Gällande den kvalitativa intervjun gjordes ett strategiskt urval med avseende på personer som hade lätt för att utHälsan i allmänhet 10 15 20 25 30 0 5 Utmärkt God Någorlunda Dålig Figur 1. Fördelning av svar på frågan om hälsa i allmänhet DIALÄSEN 6.2012 trycka sig. Fem personer i åldrarna 45 till 85 år deltog. Av dessa var två män och tre kvinnor. Den kvalitativa intervjun sammanställdes som en berättelse i syfte att få en helhetsbild av hur hemodialyspatienterna uppfattar det vardagliga livet runt dialysbehandling. Hur skattade dialyspatieterna sin livskvalitet? SF-36 enkätens resultat visade att gruppen som dialysbehandlas skattar lägre HRQL i samtliga domäner jämfört med kontrollgruppen. Störst skillnad gällande standardavvikelse och t-test ses i grupperna rollfunktion/fysiska begränsningar, fysisk funktion och allmän hälsa. Även om patienterna som deltog i enkätstudien skattade sin hälsorelaterade livskvalitet sämre än kontrollgruppen så svarade nästan hälften av de tillfrågade (n=24) att deras hälsa var någorlunda och 14 personer att den var god. Se figur 1. På frågan som handlade om ifall de känt sig trötta svarade 15 att de känt det en del av tiden, nio att de känt det hela tiden medan sju svarade, inget av tiden. Se figur 2. Hur uppfattade patienterna bemötandet och sin vardag? Trivseln på avdelningen utifrån patientens perspektiv var god. Närheten, lugnet och den familjära stämningen premierades. Dessutom uppskattades kunnigheten och empatin hos sjuksköterskorna. »Det är en familjekänsla och lättsamhet här på avdelningen. Det betyder jättemycket för mig. Jag är väldigt nöjd med bemötande och servicen här på dialysmottagningen. Ja här har vi en närhet och är som en familj«. Dialysbehandlingen i sig uppgavs som ett hinder i livet på flera sätt, det fanns en vanmakt över att inte kunna planera sin tid . Att inte kunna eller ha möjlighet att planera sin tid resulterade ofta i en känsla av ofrihet i vardagen som att inte kunna göra det man vill göra. »Jag kan inte ta bilen och åka iväg när som helst. Måste ju tänka på att jag ska till dialysen«. En annan aspekt av hinder i livet var den trötthet som följde efter dialysbehandlingen. »För mig är tröttHar du känt dig trött under de senaste fyra veckorna? 10 12 14 16 8 0 2 4 6 Hela tiden Största delen av tiden En hel del av tiden En del av tiden Lite av tiden Inget av tiden Figur 2. Fördelning av svar på frågan om de känt sig trötta under de senaste fyra veckorna 15 Antal personer Antal personer