Schematisk skiss av kapillärvägg av kontinuerlig
typ utvisande bl.a. en interendotelial fog (springa) (jfr pilen) genom vilken små molekyler och vatten lätt kan passera mellan plasman i kapillärerna och vävnaden (peritonealhålan). »Pinocytosis vesicles« spelar ej någon roll i transportsammanhang. gens betydelse kraftigt har överskattats. – En annan sak som man inte vetat, men som vi nu har visat, är att njurfiltrets permeabilitet, som ju normalt är mycket låg, kan ändras från minut till minut. Hormonet Angiotensin II, som är förhöjt hos njursjuka, kan inom minuter höja genomsläppligheten för albumin cirka 10 gånger, vid höga koncentrationer 100 gånger. Vi håller på att undersöka mekanismerna i detalj för hur detta sker, och har hittat ett flertal sätt att hämma äggviteläckage i urinen. – Som med tre-pormodellen, hoppas vi nu på ett paradigmskifte även när det gäller synen på det glomerulära filtrets egenskaper. Men det är svårt att förändra världen! Det kan ta ett decennium till innan den nya kunskapen om det glomerulära filtrets egenskaper har blivit lika etablerad som tre-pormodellen. Hur ser framtiden ut för ditt forskningsfält? – Kunskapen inom mitt fält, integrativ fysiologi, är mycket svag generellt sätt bland forskare idag. De flesta är cell– och molekylärbiologer. De kan dock aldrig lösa den typ av forskningsuppgifter som varit mitt fokus under 40 år. Det är således viktigt att vi får nya generationer av forskare som ägnar sig åt integrativ fysiologi i en framtid. Tyvärr är det alltför mycket »mode« i forskning. Jag önskar att det fanns mer av »mod"! Vad händer inom njurmedicin idag? – Det är svårt att sammanfatta på några rader, men att förhindra progress av njursjukdom så att behov av dialys eller transDIALÄSEN 2.2014 plantation inte uppträder är förstås en viktig uppgift. Att förbättra överlevnaden i dialys och hos patienter med transplanterad njure är andra viktiga saker att arbeta för. Text Sören Winge FAKTA Tre-pormodellen är en modell som beskriver utbytet av vätska och lösta ämnen (slaggprodukter) över bukhinnan i samband med bukdialys (det vill säga peritonealdialys, PD). I Sverige behandlas var fjärde patient i dialys med PD. Modellen gör det möjligt att datorsimulera utbytet mellan blod och dialysvätska, som sker över mikrokärlens väggar via porer mellan endotelcellerna, benämnda "små porer". Äggvita kan inte ta sig igenom dessa små porer. Proteiner passerar i stället kapillärväggen via "stora porer". Dessutom finns "ultrasmå" porer (den "tredje" poren). De spelar en roll för osmosen av vatten från blodet till dialysvätskan via dialysvätskans relativt höga glukoshalt. Den amerikanske kemisten professor Peter Agre kunde 1991 klona vattenkanaler av den typ som tre-pormodellen förutsagt, nämligen aquaporin-1 (AQP-1). För denna upptäckt belönades han med Nobelpriset i kemi 2003. Tre-pormodellen används för simulering av (och i undervisning om) PD och är allmänt känd inom fältet. Källa Nyhetsarkiv, Med fakulteten, Lunds universitet. 15