Nöjesnytt Helsingborg 1
Unika namn är intressant. Vad ligger bakom att du
valde Sticky Bomb som artistnamn? - Det namnet fick jag redan 1977, inleder Sticky Bomb. Det skedde när jag blev medlem i mitt första band, punkbandet Kriminella gitarrer. Det var i Klippan. Jag var 15 år gammal. Jag heter Per Åke Holmberg. Det tyckte de andra bandmedlemmarna inte var så punkigt och jag kan bara samtycka. De ville därför ge mig ett annat namn. Då kom gitarristen på att Sticky Bomb lät rätt schysst. Han hade en reggae platta där en person spelade percussion och som hette just Sticky. Jag tror att han fick det därifrån. Bomb lät lite snärtigt så den kombinationen med Sticky fick det bli. Det lät punkigt. Jag gillade det direkt och sedan har det bara hängt med över åren. Idag använder alla mina vänner Sticky men min familj behåller ursprungsnamnet. Jag kan dock känna mig lite kluven ibland när jag ska presentera mig för nya människor utanför musiken. Vilket namn ska man välja då liksom? Sticky, Per eller Pelle? En personlig image kan ha stor betydelse. Vilken betydelse har en egen rockstil för dig? - Det har väl alltid funnits ett visst mått av fåfänga inom mig, skrattar Sticky. Det erkänner jag. Från det att jag köpte mina första pop-tidningar på 70-talet har det funnits ett starkt intresse för mode, kläder och stilar. Att se rätt ut i sammanhanget har ett högt värde men jag har släppt lite på det idag. Speciellt när det kommer till vardagen. Förr var det också viktigt i verkligheten. Idag fokuserar jag mer på det när jag ska spela eller dj:a, för jag vill inte se alldaglig ut på scen. Längre tillbaka kunde jag bära rätt extrema kläder. På 80-talet till exempel så hade jag under en tid superhjältekläder med blixtar på benen och med gigantiska axelvaddar. Det skulle jag aldrig sätta på mig idag. Man har blivit mer bekväm med åldern och man vill ha något enkelt men för den sakens skull inte tråkigt på sig. Det blir en snygg tischa med rätt byxor till som åker på när jag ska ut och spela. Helsingborg är orten som är starkt förankrad i ditt liv. Vad betyder orten för dig? - Helsingborg var den första lite större staden jag kom i kontakt med som liten grabb, säger Sticky. Jag växte upp i Ängelholm och när man skulle åka in till ”storstan” med familjen så var det Helsingborg som gällde. Det var där jag gick på bio, teater och restaurang för första gången. Förutom Malmö är Helsingborg den staden där jag har gjort flest dj-spelningar. Det har genom åren blivit över 500 på ställen som Marina Plaza, Le Cardinal och The Tivoli. Helsingborg har alltid varit en partystad så de har varit och är väldigt kul att verka som dj där. Speciellt under 90- och 2000-talet var det ett grymt drag på nattklubbarna. Det är dessutom en av Sveriges vackraste städer med det tjusiga läget ner mot Öresund. Sundets pärla husera dessutom mitt favoritlag i allsvenskan, HIF. Jag älskar faktiskt Helsingborg. Det är en underbar stad. Musik attraherar många. Varför valde du just musikens väg? - Från 6 upp till 14 år spelade jag hockey i Rögle BK, säger Sticky. Jag bokstavligen andades inget annat än hockey då. Men på andra plats kom musik. Jag hängde i skivaffärer och jag lyssnade på musik med kompisar. Det kunde till exempel vara Alice Cooper eller The Sweet som snurrade på skivtallriken. Jag var även ett stort Kiss-fan. Men det var först när jag hörde Sex Pistols för första gången som rockmusiken fångade mig på allvar. De spelade ”Pretty Vacant” på radion och jag blev helt knockad. När jag sedan skadade mig ordentligt inom hockeyn, jag bröt lårbenet två gånger, fick jag sluta med klubba och puck. Jag hade då inget som kunde ersätta passionen för hockeyn. Jag var helt vilse i tillvaron. I den situationen bestämde jag mig för att köpa ett trumset på vinst och förlust. Jag hade aldrig spelat trummor men jag var väldigt fascinerad av instrumentet. Jag gjorde slag i saken och inhandlade ett trumset för mina konfirmationspengar, 700kr. Sedan satt jag och övade i källaren innan jag kom med i mitt första band. Tonkonst kommer i många former. Har du några sidoprojekt? - Ett musikaliskt sidoprojekt som jag haft sedan 1992 är att jag dj:ar, säger Sticky. 1992, helt utan någon dj-vana, sålde jag mig billigt till den legendariska klubben Rönne River Bar i Ängelholm för att få in en fot i yrket. Jag har sedan dess gjort upp mot en 4000 jobb under 30 års tid. Numera vj:ar jag. Jag kombinerar ljud och bild under mina spelningar, i form av musikvideos och bildeffekter. Det är en intressant och inspirerande utveckling i mitt dj:ande. Vidare så har jag ett coverbandprojekt som jag drar i gång då och då, Sticky & the Bombs. Jag har även varit aktiv i andra band över åren, såsom i Torsson, Bonafide och the Buckaroos. Men jag har sällan tid över till att nojesnytthelsingborg.se | 15