Vårdguiden Omslag
Vårdguiden Innehåll o Krönika
Vårdguiden Tema Hörsel
Vårdguiden Tema hörsel
Vårdguiden Ett sinnrikt organ
Vårdguiden Tema Hörsel
Vårdguiden Ny mansmottagning
Vårdguiden Nattlig oro hos barn
Vårdguiden Antibiotikakuren har ett högt pris
Vårdguiden Kaffe
Vårdguiden Kissar du på dig?
Vårdguiden Botad på 15 minuter
Vårdguiden Resfeber?
Ett fönster till din vård Känner du dig piggare,
eller har kroppen blivit stelare sedan du bytte medicin? Nu kan du som har till exempel MS, Parkinsons sjukdom eller ALS följa din egen vård och rapportera symtom och biverkningar direkt på webben. I Sverige finns ett hundratal Nationella kvalitetsregister, där sjukvårdpersonal registrerar bland annat diagnoser och behandlingsresultat. Nu satsar flera av dem på att öka pa tienternas delaktighet i vården genom en ny patientportal, PER (Patientens Egen Registrering). Det gäller bland annat Svenska neuro register, där exempelvis MS, Parkin sons sjukdom och ALS ingår. Här kan du som är patient titta in i ditt eget ”fönster”. – Du bestämmer själv vilka uppgifter du vill bidra med. Det kan handla om allt från hur rörlig du känner dig just idag till vilka biverkningar du får av din läkemedelsbehandling, säger Jan Hillert, professor och registerhållare för Svenska neuroregister. Att fylla i formuläret i patientportalen inför vårdbesöket kan vara till hjälp när du ska prata med din läkare. Du kan också titta i ditt eget ”fönster” tillsammans med läkaren. – Jag hoppas att det ska bli en kanal för insyn och kunskap. Patienten kommer att kunna kommunicera med sin läkare om sin sjukdom på ett annat sätt och vara mer delaktig i besluten, säger Jan Hillert. Svenska neuroregister och andra kvalitetsregister ger unika möjligheter att utveckla och förbättra vården, jämföra vårdens kvalitet och forska om sjukdomar och behandlingar. – Syftet med registren är att vården ska bli bättre och mer jämlik, säger Jan Hillert. Så här gör du För att komma igång med att registrera i patientportalen PER måste du finnas med i Svenska neuroregister. Hör av dig till din sjuksköterska eller läkare som registrerar din epost adress eller ditt mobilnummer. Du får sedan ett personligt lösenord sänt till dig från registret. info@neuroreg.se Äldre mår bättre Rapport om folkhälsan i Sverige 2014 För befolkningen som helhet utvecklas folkhälsan positivt. Medellivslängden fortsätter att öka, vilket framför allt beror på att dödligheten i hjärt och kärlsjukdomar har minskat kraftigt, mer bland män än bland kvinnor. • Kvinnor lever fortfarande längre än män, men skillnaderna mellan könen minskar: År 2013 nådde för första gången männens medellivslängd över 80 år. • I takt med att färre i befolkningen dör i hjärt och kärlsjukdomarna har cancer relativt sett blivit en vanligare dödsorsak, men även dödligheten i cancer har minskat något under de senaste decennierna. Detsamma gäller dödsfall i trafiken. • Personer över 65 år har haft en bättre hälsoutveckling än yngre åldersgrupper. Bland både kvinnor och män över 65 år har fallen av stroke minskat. • Bland personer mellan 35 och 44 år av båda könen har fallen av stroke i stället ökat något. Intyg via nätet Nu kan du som är patient på en barnmorskemottagning, mödravårdscentral eller en förlossningsenhet enkelt och säkert hantera dina läkarintyg via 1177 Vårdguidens etjänster. Du kan logga in med exempelvis bankid eller elegitimation. Gå in på 1177.se, sidan ”Läs, ladda ner och skicka ditt läkarintyg”. ILL: JANETTE BORNMARKER • Även insjuknande i hjärtinfarkt har minskat mest bland personer över pensionsåldern. • Äldre rapporterar även mindre besvär av psykisk ohälsa, något som ökat bland de yngre. Hälsan är fortfarande ojämnt fördelad, och skillnaderna mellan grupper med olika utbildning är tydliga. Alla stora dödsorsaker i befolkningen – hjärtsjukdom, stroke, cancer, olyckor, självmord och alkoholrelaterade diagnoser – är van ligare bland personer med kort utbildning. Den gruppen rapporterar också sämre allmänt hälsotillstånd och har mer psykisk ohälsa. Hela rapporten, Folkhälsan i Sverige 2014, finns att läsa på folkhalsomyndigheten.se. 1177 Vårdguiden nr 4 2015 27 FOTO: HANS GEIJER