Vårdguiden Omslag
Vårdguiden Innehåll o Krönika
Vårdguiden Tema Hörsel
Vårdguiden Tema hörsel
Vårdguiden Ett sinnrikt organ
Vårdguiden Tema Hörsel tema Hörsel tema Hörsel » S
kador och Örat är en sinnrik och känslig konstruktion som ofta utsätts för skador och sjukdomar. Vissa besvär går över av sig själva, andra kräver behandling. En del ger nedsatt hörsel men även då finns det hjälp att få. Rolf sköt bort sin hörsel » Hörapparaterna har gett honom hörseln tillbaka. Nu kan han delta i samtal igen och till och med höra fåglarna! ibland blev rolf nyström så trött på sig själv, på att alltid behöva fråga om. En liten hörselnedsättning på ena örat hade han med sig från barn domen. Kanske bidrog den, men de egentliga problemen med hörseln har han fått genom jobbet. – Jag jobbade som skogvaktare och i det jobbet ingår en hel del jakt. Och jag jagade utan hörselskydd … Rolf sköt alltså bort sin hörsel. Ju längre tiden gick desto sämre hörde han. – Att sitta i möten med många människor gick bara inte till slut. Allt blev bara en gröt. Så i slutet av förra året beslutade jag mig för att begära att få hörapparat. Efter utprovningar, mätningar, ingjutningar och anpassningar kunde Rolf sätta in sina hörapparater för första gången. – Det kändes konstigt och lite obehagligt, men jag var inställd på det. Förstod att hjärnan måste få vänja sig. Han har dem på sig hela tiden – utom när han sover och när han duschar. – Jag tänker knappt på att jag har dem. Det enda problemet är när jag äter hårt bröd. Då blir det rundgång i huvudet. Men det kan jag leva med. Tack vare att han har hörapparat på båda öronen hör han både vad som sägs och vem som säger det. Det gör att han kan undvika de ibland pinsamma missförstånd som kunde uppstå tidigare. – Dessutom hör jag en massa ljud som jag nästan hade glömt. Jag hör fåglarna igen! Det är fantastiskt. För mig är det en fråga om livskvalitet. n 8 Liksom resten av kroppen tappar örat i förmågor och elasticitet när vi blir äldre. Sinnescellerna i örat börjar fungera sämre och hörselcentrum i hjärnan blir sämre både på att tolka ljud och att sortera bort konkurrerande ljud. När dessa förändringar sker är väldigt individuellt, men mer än en tredjedel av befolkningen mellan 65 och 84 år har svårt att följa med när flera personer talar i normal samtals ton. Typiskt är att det är diskantljuden, de höga tonerna, som försvinner först. Många äldre personer vittnar om ljud i naturen som de minns men inte längre kan höra. Bullerskador kan vi få när våra öron ut sätts för kraftiga ljud. Då kan hårcellerna i innerörat skadas eller dö. Bullriga industrimiljöer eller musik på hög volym utgör stora risker, men också i försko lor och skolor drabbas många av bullerskador på grund av hög ljudvolym. Allra sämst klarar våra öron plötsliga ljud som ex plosioner och hammarslag. Även om hårcellerna ibland kan reparera sig ger bullerskador ofta upphov till permanenta hör selnedsättningar och kan också ge tinnitus och ljudöverkänslighet som följd. Tinnitus är ljud som inte kan mätas, men uppfattas som allt ifrån ett svagt brus till pipanden och plågsamt skärande toner. Tinnitus hör ofta ihop med andra former av hörselskador, till exempel bullerskador. Dagens ljudmiljö innebär en ökad belastning på vårt hörselorgan och problemen med tinnitus har krupit ner i åldrarna. Man vet inte alltid vad som orsakar tinnitus, men man vet att den blir värre av stress. Någon medicinsk behandling mot tinnitus finns inte, men avslappning, sjukgymnastik, bettskena, stresshanter ing och psyko logisk behandling kan vara till stor hjälp. Tystnad gör att tinnitus hörs mer. Därför blir många hjälpta av att ha andra ljud, till exempel svag mu sik, i bakgrunden. Tinnitus blir nästan alltid bättre med tiden och för många försvinner problemen så gott som helt. Ljudöverkänslighet och ljudförvrängning följer ofta på tinni tus. Antagligen är det innerörat som omvandlar signalerna till hörselcentrum fel. Den som reagerar starkt på vardagliga ljud som prassel från tidningssidor eller porslins klirr ska inte undvika dem utan i stället långsamt försöka vänja sig vid de ofarliga ljuden. Dövhet kan vara ärftligt eller orsakas av sjukdom. Cirka 8 000 till 10 000 personer i Sverige är 1177 Vårdguiden nr 4 2015 FOTO: HÄLLPETTERS MARIA BERGSTRÖM
Vårdguiden Ny mansmottagning
Vårdguiden Nattlig oro hos barn
Vårdguiden Antibiotikakuren har ett högt pris
Vårdguiden Kaffe
Vårdguiden Kissar du på dig?
Vårdguiden Botad på 15 minuter
Vårdguiden Resfeber?