GLAS 1
” > FORSKNING ÄR ETT STÄNDIGT SÖKANDE ATT PRÖVA S
IG FRAM. PRÖVA OCH UTVÄRDERA. ås. Och när Sverige inte räcker till finns andra stigar och länder att lära känna. Förra sommaren ömsom bilade och vandrade Kent med sin familj i Jordanien. Tältade bland beduiner, får och getter och stortrivdes. Särbon i hans liv är förresten guide med Balkan som specialområde. Gissa om Kent hänger med så mycket han kan på hennes resor. Nyfikenheten är ju hans signum. Tränar både hundar och studenter Detsamma gäller Wilma, åtta år, som även hon vill ut och upptäcka. Wilma är en jaktlabrador, avlad för prestation, och matchar Kents passion för naturen. På helgerna har de sitt alldeles speciella eldorado. Kent är nämligen jakthundsinstruktör i Skanör Falsterbo Viltvårdsförening och Jägarförbundet. Självklart är Wilma med. Ett enkelt sätt att uttrycka det starka behovet att komma ut i naturen är att man laddar batterierna. Det är också så Kent uttrycker det men, det finns en ytterligare bevekelsegrund och då i uppdraget som instruktör. Han har nytta av det i sitt jobb. Samma gäller att lära en ägare hantera sin hund som att förmedla ett svårt ämne till en student, förklarar han. För att samspelet ska fungera måste man vara tydlig, pedagogisk, och ha en bra relation. Även när en hund ska läras något nytt måste man hitta den bästa pedagogiska metoden. — Mitt jobb går bland annat ut på att jag ska handleda 30 studenter och på något sätt måste jag få dem att förstå. I det här fallet handlar det om att söka sig fram till en lösning. Att dra nytta av den analytiska förmåga som de har skaffat sig. Många gånger har man ju en idé och vill följa upp den men så visar det sig att det inte funkar. Forskning är ett ständigt sökande att pröva sig fram. Pröva och utvärdera. Kvalitetsklassning av planglas Pröva och utvärdera. Det är just vad som sker i det lilla rummet med datorer och ultraljud och där vi befinner oss mitt i processen. Målet är att på ett säkert sätt kvalitetsklassa planglas. — Hållfastheten och därmed kvaliteten på planglas varierar kraftigt beroende på antalet sprickor i glasets yta. Sprickorna fungerar som brottanvisningar vilket gör att man måste räkna med vissa risker då glaset belastas i olika byggnadskonstruktioner. Utan ytsprickor skulle glas vara starkare än stål och kunna användas i nya sammanhang och, även tunnare glas skulle kunna användas i belastande konstruktioner. — Trä som konstruktionsmaterial, fortsätter Kent Persson, har en liknande problematik men där har man utvecklat virkessortering för en kvalitetsklassning. Det vi nu undersöker med hjälp av ickelinjärt ultraljud är om det går att kvalitetsklassa även planglas. Olika kantbearbetningar, som obehandlad, dragen och polerad kant, olika belastningshastigheter och kontinuerlig mätning av skadevärdet har också visat på möjligheten att förutsäga hur mycket ett glas tål. — Sammanfattningsvis finns en god potential för kvalitetsklassning av planglas, men det kommer att behövas fler tester i ett större forskningsprojekt för att ta det ut på marknaden. Därute väntar en enorm efterfrågan, ett marknadsbehov på 80 miljoner ton planglas. Söker fel med ultraljud Kent Persson och hans team på byggnadsmekanik är nu inne på det fjärde försöket att bestämma glasets hållfasthet. Och alla försök har gjorts och görs tillsammans med Acoustic Agree i Ronneby och Rise Glas i Växjö. — Kristian Haller på Acoustic Agree har utvecklat en metodik för att spåra felaktigheter i material med hjälp av ultraljudsteknik. Vi försöker använda denna teknik för att utveckla en metod att bestämma glasets styrka utan att förstöra själva glaset. Samarbete med branschen och forskningen inom olika områden är viktiga beståndsdelar i Kent Perssons arbete. En liten fjäder på hans arbetsbord säger allt. Att fåglar är mästerliga flygare och till och med kan prestera bättre än våra flygplan är känt. Men hur gör de? Hur kan till exempel myrspoven klara en åtta dagars nonstopflygning från Alaska till Nya Zeeland? För att kunna det måste den flyga väldigt effektivt. Vad har en fjäder som en flygplansvinge inte har? Tillsammans med andra forskare hoppas nu evolutionsbiologen Christoffer Johansson att med hjälp av en fågelfjäders konstruktion hitta nya tekniska lösningar för flyg och vindkraft. Projektet heter Aeroleastic och en av hans samarbetspartners är just Kent Persson som har kunskapen avseende mekanisk modellering. Viktigt med energi- och miljökrav Kent Perssons engagemang är brett och intresset för glas ingår i ett större, globalt sammanhang. Att spara energi och hitta smarta lösningar. Att hitta nya sätt att beräkna hur mycket CO2 som släpps ut. 40 procent av det som idag släpps ut kommer från byggsektorn. — Rent generellt blir det allt viktigare att uppfylla energi och miljökrav. Numera pratar man om energianvändning och CO2utsläpp dels för det man bygger in i byggnaden dels för det som släpps ut under byggnadens livstid, främst uppvärmning och kyla. Båda delarna måste minska kraftigt om vi ska klara uppsatta mål om ett klimatneutralt Sverige till 2045. — Vi måste också bli bättre på att utnyttja att glas är ett starkt byggnadsmaterial om det används rätt. Vi skulle kunna använda tunnare glas om vi kan sortera ut de bästa glasen till de mest belastade konstruktionerna samtidigt som vi lär oss dimensionera och fästa in glasen bättre. Behovet av kunskap är stort och därför är dialogen med forskare, branscher och en bred allmänhet viktig. Inte sällan får Kent Persson frågor från de mest oväntade håll och alla är välkomna. — Ibland får jag ju höra att inte kan man väl ringa en professor. Men det kan man. / Kent säger att rent generellt blir det allt viktigare att uppfylla energioch miljökrav. GLAS 1.2020 / profilen / 67