Hemma i HSB Stockholm 1
små sänkor där vattnet kan samlas och filtreras n
er i marken eller i en stenkista. Naturmark, buskar, planteringar och etablerade träd, men också vattendrag, dammar och diken bör bevaras i så stor utsträckning som möjligt och sedumtak på exempelvis en garagelänga hjälper till att fånga upp regnvatten och bromsa tillrinningen till dagvattensystemet. Brf Finnboda Trädgårdar i Nacka är ett exempel på ett område där man lagt extra vikt vid utemiljöerna. De fem punkthusen högst uppe på berget ovanför Finnboda hamn har ritats av Bergkrantz Arkitekter och är omgivna av varierade utemiljöer, skapade av Urbio landskapsarkitekter. Gamla ekar delar plats med blommande buskar och det finns pergolor som skänker skugga samt växthus, lusthus, odlingsytor och en boulebana. Det finns också ett utekök på en av de gemensamma takterrasserna. Ludvig Witte ser gårdarna och övriga gemensamma ytor som helt nödvändiga med tanke på att lägenheterna blir allt mindre. – Det ställer krav på uterum och olika typer av lokaler, exempelvis gym och kanske även kafé. Bor man på liten yta vill man ha gemensamma lokaler med kvalitet, säger han. Ett exempel på yteffektivt byggande är det elva våningar höga kvarteret Byxfickan i Kallhälls centrum ritat av arkitektbyrån BAU. Lägenheterna kompletteras i hög grad av gemensamma ytor och möjligheter att dela på resurser, exempelvis genom bilpooler. Brf Silverskatten i Sigtuna kommer bjuda på stor variation i utformningen av husens tak och de olika materialen i fasaderna är en blinkning till stadens förflutna. Martina Engblom – HSB har alltid betonat vikten av gemensamma ytor. Byxfickan delar en mycket genomtänkt gård, som ska fungera som en naturlig mötesplats, med ett intilliggande hus. Byggnaden har dessutom en gemensamhetslokal på taket med en stor terrass i söderläge med utsikt över Mälaren, säger Martina Engblom, arkitekt SAR/MSA vid arkitektbyrån BAU. Hon ser en tydlig trend i valen av material. – Vi ser att många arkitekter börjat hämta inspiration från 1960- och 70talen genom ett rationellt byggande och en ärlighet i materialen. Både betong och metall får synas, säger Martina Engblom. Byxfickans fasad har vissa partier i tegel, andra i infärgad betong. – Infärgningen är ett sätt att förfina och visa upp potentialen med betongen som jag tror att vi kommer att se mer av i framtiden, säger Martina Engblom. Valen av material har stor betydelse för hur arkitekturen uppfattas. Naturmaterial åldras i allmänhet vackert medan andra material har kortare livstid. – Upplevelsen av byggnadernas material på olika avstånd spelar också in. Därför är det viktigt att tänka på hur materialen upplevs i olika skalor när man ritar byggnader. En glasfasad sedd på avstånd kan exempelvis spegla himlen, medan ett tegelhus fångar upp ljuset med sin matta yta. Kommer man nära upplever man materialen på ett helt annat vis, säger Torleif Falk, stadsarkitekt i Stockholm sedan 2016. Han anser att kvaliteten på arkitekturen har ökat de sista 25 åren och I Brf Finnboda Trädgårdar lägger HSB stor vikt vid att skapa spännande och vackra utemiljöer med olika funktioner. HEMMA I HSB 6.2018 / STOCKHOLMS LÄN ILLUSTRATION: DIAKRIT ILLUSTRATIONER: WEC360