Nöjesnytt Växjö 1
FOTO MADS ENEQVIST vinvärlden i förändring Vinvär
lden är i förändring. Nu mer än någonsin tidigare med färskt minne av den förhärdade vinlusens ödeläggelse av världens vingårdar bara ett sekel bort. För i takt med klimatförändringarna är förändringen påtaglig, vissa viner och stilar blir allt mer sällsynta. Jag tänker främst på Chablis, men även mousserande vin från de traditionella ursprungen i Europa är drabbade. Champagne absolut precis som de andra franska ursprungsbetecknade bubblarna i gruppen Crémant. Några exempel är Crémant de Loire, d’Alsace eller de Bourgogne vilka alltid tagit sina områdens svala klimat för givet. Kylslagna växtförutsättningar och lämpliga jordar är som sagt själva grunden för högkvalitativa mousserande viner. Så har det varit sedan munken Dom Pérignon drack ”stjärnor” 1693. Årtalet räknas som upptäckten av vinet champagne. Men något är förändrat. De senaste åren har vädret inte varit till de europeiska druvodlarnas fördel. De ”dåliga” växtförutsättningarna har fått till följd att skördarna varit små. Som i Chablis där den katastrofala frostknäppen i mitten av april 2021 slog ut i princip hela skörden! Klimatförändringar har nu fått påtagliga och långtgående konsekvenser för Europas druvodlare, samtidigt som vin från de mest drabbade vindistrikten röner allt större uppmärksamhet. Efterfrågan ökar och kanske mest av vin från Bourgogne där man även hittar Chablis. Bland producenterna råder febril aktivitet. Hur ska de framgångsrikt odla druvor för att fortsätta tillverka sina viner. Och hur ska de hantera kunderna när skördarna blir mindre samtidigt som intresset för vin av hög kvalitet ökar. En nyhet som kom i början på året rör de mousserande vinerna med beteckning Crémant de Bourgogne. Där har myndigheten nu godkänt ett antal förändringar för appellationen. Bland annat utvidgas odlingsområdet mot svalare områden i öster. För kalenderbitare är dessa kommunerna Noyers-surSerein och Sainte-Marie-la-Blanche. Klimatförändringarna kommer även ställa vinälskare på prov. Vilka är vinerna vi ska – och kan - dricka i framtiden? CRÉMANT D'ALSACE CHARDONNAY (7520) Domaine Fernand Engel, Crémant d'Alsace Frankrike, 159 kr Torr, medelfyllig med en distinkt sötma i frukten, gula äpplen, mogna päron och melon. Rostat bröd i eftersmaken. Härligt okomplicerad, bubbelcharmör. Betyg: 4 CREMANT DE BOURGOGNE BRUT GRAND MILLÉSIMÉ 2017 (77865) Louis Bouillot, Bourgogne Frankrike, 155 kr Torr smak av äpplen, bröd, nougat med lätt rondör av solmogen apelsin och en knivsudd kanderad frukt. Trevlig och generös. Betyg: 4 LA VERNE 2016 (77441), EKO. Org de Rac, Swartland Sydafrika, 169 kr Druvor: 100% Chardonnay Torr, generös ändå stramt fruktig med lätt mandelton, smak av karamell, örter och bra längd. Utmärkt mousserande som tillverkas enligt Méthode Cap Classique. Det innebär att vinet genomgår en extra jäsning i flaskan, precis som en champagne. Betyg: 4 CRÉMANT DE BOURGOGNE (7725) Clotilde Davenne, Bourgogne Frankrike, 150 kr Chardonnay och pinot noir är druvblandningen i det här vinet. Smaken är torr, örtig, brödig, äpplig med drag av grape och fin längd. Nyanserad och stram. Betyg: 4 TEXT ELKE LJUNG, UTBILDAD SOMMELIER OCH SKRIBENT