MES 1
För många är det en aha-upplevelse att upptäcka a
tt man själv kan välja att vilja må bra. Att ta ansvaret för sig själv och se till att man fyller på med energi och ork innan man ger vidare till andra, berättar Josefine Asklöf. Att vara högpresterande och vilja göra sitt allra bästa utan att för den skull gå sönder som människa… Det borde väl ändå gå? Ja, visst gör det! Det är Josefine Asklöf ett levande exempel på. Och hon inte bara lever som hon lär, hon coachar även i konsten att bli sitt bästa jag – på alla plan! – Jag är född och uppvuxen i Uppsala, berättar Josefine. Och jag var väl som många andra en typisk ”duktig flicka” med målet att alltid vara lite bättre. Både i skolan och i sportens värld. Som barn lär man sig ju rätt snabbt vad som gör att man får bekräftelse, och i mitt fall var det mod och disciplin som belönades. Och jag gillade att leverera, så det var egentligen bara naturligt. Jag hade också egen häst vid den här tiden. Något som naturligtvis krävde tid och engagemang, men som också många gånger blev min räddning. Att få rida ut i skogen och bara vara. Men jag fortsatte att prestera och göra bra ifrån mig både på fritiden och i skolan. Efter studenten följde en PT-utbildning i Florida. En utbildning som gick på norska! – Haha! Ja, varför inte, liksom. Jag hittade ingen likvärdig utbildning på svenska och jag är en person som gör. Som inte tänker för mycket utan provar. Jag ville se något nytt och tog chansen. Visst var det en språkbarriär att komma över, men oj vad jag växte! Och så fick jag titeln: Klassens ”duktig i skolan”. Hon säger att hon är tacksam för sitt driv och glad över att ha viljan att ständigt utvecklas mot högt satta mål, men att hon i efterhand kan inse att hon tryckte ner sig själv och förstås borde ha lyssnat mer på sig själv och sin kropp. – Men det är ju så det fungerar för det allra flesta. Man är så uppe i allt man vill och borde att det är svårt att ta steget tillbaka och se på sig själv och sin situation lite utifrån. Och det är en erfarenhet jag tar med mig i mina coachningsuppdrag. Jag vet hur det är. Så berättar hon om hur livet förändrades. Hon hade kommit hem från USA och börjat läsa till fysioterapeut. Tempot var fortfarande högt, precis som hon var van vid. Hon jobbade vid sidan av studierna och hade precis börjat tävla i Crossfit. Och en morgon sa det stopp. Och det med besked. – Jag minns det så klart och tydligt. Smärtan som strålade ner från bäckenet genom kroppen och ner i benen när jag försökte röra mig. Och jag tog mig inte upp ur sängen. Jag var 20 år och förstod inte vad det var som hände. En lång tid av slussande fram och tillbaka mellan olika vårdinstanser följde, men ingen kunde hitta var den obeskrivliga smärtan kom ifrån. – Att jag tagit slut på mig själv psykiskt kunde jag förstå. Det var stress, mycket träning och lite sömn. Men den här fysiska skadan var något annat och ledde till en identitetskris. Jag blev tvungen att hoppa på kryckor och kunde inte hålla i gång som jag var van vid. En läkare talade till och med om att jag förmodligen aldrig skulle kunna springa igen! Och inom mig växte en frustration. Ska det behöva bli så här? Det måste väl finnas ett sätt att kunna sikta högt utan att för den skull göra sådana uppoffringar att man tar slut på sig? Josefine pratade mycket om sin upplevelse och sin situation med andra och upptäckte att det fanns många som ställde sig samma frågor. Som delade liknande erfarenheter och att behovet var stort. – Jag kunde gett upp hur många gånger som helst. Men tack vare stöttning från familj och vänner och någon form av grit trots allt, läste jag klart min utbildning och jobbade ett par år som fysioterapeut. Men jag insåg så småningom att det inte var framtiden för mig. Jag ville göra skillnad på annat sätt och läste en masterutbildning inom medicinsk vetenskap på Linköpings universitet, samtidigt som jag nördade ner mig i fysiologi, beteendevetenskap, psykologi och högpresterande vanor. Parallellt med utbildningen startade Josefine år 2020 sitt företag Prestationscoachen, där hon erbjuder coachning till de som, precis som hon inte är intresserade av att sänka sin ambitionsnivå och tänka good enough, men som har förstått att sättet de lever på just nu inte kommer att bära länge till och att det är en beteendeförändring som måste till. – Jag tänker att jag hjälper den som var jag i dåtid, men i preventivt syfte. Prestation ska vara lustfyllt och stimulerande. Och genom att skapa kunskap och nya goda vanor kan man faktiskt prestera hållbart över tid och inte ens vara i närheten av att nosa på väggen! Hon berättar att kunderna hon träffar oftast är en av två personlighetstyper. Dels är det den som hamnat i en negativ spiral av stress, minimal träning, dålig sömn, prokrastinering och ovanpå det dåligt samvete av att inte leva upp till sina egna förväntningar, men som nu vaknat upp och vill göra något. Och dels den som varit utbränd tidigare och inte vill dit igen. Och att grunden är att lära om. Att förändra de vanor och beteenden som blivit normala, men som inte är hjälpsamma. – Att helt enkelt skapa verktyg för att kunna leva det liv man vill! säger Josefine och fortsätter berätta om den metod hon använder vid coachningen. Först och främst är det målsättningen. Var är man idag och vart vill man? Vi bryter sen ner det stora målet i tydliga delmål och en plan som vi följer. Produktivitet handlar om att lära sig lägga sin energi på rätt saker. Att planera dagen så att inte dagen kommer och överrumplar dig. I området fokus lär vi oss att vara närvarande i det vi gör just nu. Att ta en sak i taget och även att lyfta blicken utanför oss själva. Vi tränar mental styrka och lär oss hantera prestationsångest och alla ogynnsamma tankar som gärna sätter käppar i hjulet och lägger också fokus på energi. Att ge kroppen och hjärnan rätt förutsättningar genom rätt kost, träning, återhämtning och sömn. 21