STT 1
STT Vecka 8 onsdag 22 februari 2017 23 Den sjuka
vården! Senaste tecknet på att den svenska vården inte mår bra Den enda part som inte vill prata om ett systemfel, (...), är våra politiker. Människokroppen är en fantastisk, fascinerande funktionell organism. Oerhörd komplex, där alla kroppsdelar, oavsett storlek måste vara friska och samarbeta. Så fort något eller några organ felar, blir vi sjuka även om symtomen inte alltid visar sig där orsaken finns. På likartat sätt kan man beskriva den svenska sjuk- och hälsovården. En oerhört komplex organisation, där ingen del klarar sig utan hjälp av övriga verksamheter. Inget helhetsgrepp Efter de senaste decenniernas paradigmskiften inom vården finns det idag ingen övergripande styrning och inget helhetsgrepp kring dessa frågor. Politiken har delat upp sig i ett otal olika huvudmän. Det är inte bara en uppdelning mellan stat, län/region och kommun utan en ofantlig mängd nämnder och styrelser som enbart är ansvariga för sitt lilla gebit. Resultatet är den omfattande fragmentisering som så många vittnar om, en politik där den ena handen inte vet vad den andra gör. Den som skulle kunna ha en helhetssyn, åtminstone i Västra Götalandsregionen, är regionstyrelsens ordförande Johnny Magnusson (M). Tyvärr framhärdar han trumpaktigt att vården fungerar väl och menar på att medborgares klagomål efter att ha upplevt en dysfunktionell vård är trams! Akutmottagningarna är alla protester kring våra akutmottagningar, där kapaciteten inte räcker till. En akut kan inte fungera utan en fungerande primärvård. En akut fungerar inte om det inte finns fungerande vårdavdelningar som kan ta emot patienterna. En vårdavdelning fungerar inte om sjuksköterskor vägrar jobba där för att arbetsförhållande är alltför pressade och inhumana! Så här fortsätter det i en lång kedja, och vi löser inga problem genom panikutryckningar här och där. Nationellt problem Detta inser Monica Hjelmgren, chef för akutvården vid SÄS, som i BT säger att ”…sjukhusakuternas svårigheter är ett slags symtom på en helhet som brister. – Detta är ett nationellt problem…”. Detsamma konstaterar alla som arbetar med dessa frågor, oavsett det är statens utredare, Svenska Läkarsällskapet eller olika fackliga uttalanden. Den enda part som inte För Nätverket Frisk Sjukvård MARKUS OTTERLOO, Ubbhults Byalag MONICA MOLIN, Bevara Fritsla vårdcentral BENGT BENGTSSON, Öxabäcks Bygdelag SIV KOPACSI, Torestorps Framtid vill prata om ett systemfel, som inte vill ha en haverikommission, som inte vill ta ett rejält omtag, som inte vill diskutera detta som ett nationellt problem, som inte vill dra lärdomar från våra grannländer är våra politiker! Det är därför vi i nätverket Frisk sjukvård anser att staten bör ta ansvaret för ett helhetsgrepp kring den svenska vården med samma regler, villkor och möjligheter oavsett var du bor. Detta inbegriper ett ansvar för sjukhusvården, samt en finansiering av primärvården under kommunalt utförande! Tillsammans är vi starka Många unga bär på egna erfarenheter av att må dåligt eller känner någon som gör det. Inte alla har någon de vill eller vågar prata med och det kan vara väldigt tungt att bära själv. En del mår så dåligt att de helt enkelt inte orkar mer. Vissa grupper är särskilt utsatta, transpersoner är en sådan. En tredjedel av alla transpersoner har under det senaste året allvarligt övervägt att ta sitt liv. Det behöver inte TOVE LILJEHOLM, förbundsstyrelseledamot Ung Vänster vara så. Att vara transperson ska inte behöva vara förknippat med psykisk ohälsa, hot och hatbrott. Att börja prata om psykisk ohälsa och dess konsekvenser är ett viktigt steg. Det är när vi håller ihop och stöttar varandra vi är som starkast. Infria vallöftet till Västra Götalands lägenhetshushåll strid för de stora solcellsanläggningarna. Vi förutsätter Det finns ett brett politiskt stöd för att också inkludera andelsägandet. Regeringen presenterade i slutet av förra året en skattelättnad för att främja större solcellsanläggningar. Nu måste regeringen gå vidare och införa en skattelättnad även för de som äger andelar i förnybar elproduktion. Detta skulle möjliggöra för alla de hushåll i Västra Götaland som bor i lägenhet att bidra till den nödvändiga energiomställningen. Sedan två år tillbaka får villaägare som producerar sin egen förnybara el en skattereduktion på 60 öre per kilowattimme för sin överskottsel och den el som används direkt är befriad från energiskatt och moms. Utesluter Men dessa skatteförmåner gäller bara den som producerar el i anslutning till där den används, såsom solceller på taket, vilket utesluter de 415 592 hushåll som bor i lägenhet i Västra Götaland. Det finns ett brett politiskt stöd för att också inkludera andelsägandet. ”Även de som är andelsägare i solkraft och vindkraft bör få en skattereduktion för egenproducerad förnybar el”, slog Socialdemokraterna fast i en riksdagsmotion inför valet 2014. Förslaget har också stöd av Miljöpartiet, Vänsterpartiet och Centerpartiet – vilket innebär en klar riksdagsmajoritet. Ska utmana EU Regeringen har tillsatt en utredning och annonserade nyligen att skattereduktionen även ska ”omfatta andelsägt”, vilket är mycket positivt. Nu återstår bara två möjliga hinder: att svenska skatteprinciper eller EU-regler sätter käpparna i hjulet. En ny granskning visar dock att det är skattetekniskt möjligt för regeringen att stödja den andelsägda elproduktionen. Regeringen har bestämt sig för att utmana EU och ta att regeringen nu lägger lika stor vikt vid att även lägenhetshushåll ska få använda den el de producerar tillsammans utan att betala energiskatt. Viktigt steg I början av 2009 var omkring 10 procent av vindkraften i Sverige andelsägd, men idag är det bara cirka 1,5 procent. Att främja andelsägandet vore ett viktigt steg på vägen mot Miljöpartiets mål om att 500 000 hushåll ska äga sin egen förnybara el. Regeringen har nu chansen att inte bara stödja små och stora solcellsanläggningar, utan också det breda andelsägandet av vindoch solkraft. Då kan även de som bor i lägenhet i Västra Götaland bidra till energiomställningen. ANDERS LAGO, Förbundsordförande HSB JAN BERTOFT, Generalsekreterare Sveriges Konsumenter JOHAN ÖHNELL, Styrelseordförande Solkompaniet JOHANNA SANDAHL, Styrelseordförande Naturskyddsföreningen LINDA BURENIUS MAGNUSSON, Styrelseordförande 100% förnybart MARIE LINDER Förbundsordförande Hyresgästföreningen Är det en omöjlig tanke att få statuspoäng genom ett miljövänligt liv och beror vårt inredningsintresse på att vi vill markera grupptillhörighet? Kan miljövänlighet ge status? Konsumtionen av inredning och hushållsprodukter i Sverige har ökat med 53 procent på bara ett årtionde, läste jag nyligen. Och ROT-avdragen för renoveringar och ombyggnader har nästan sexdubblats på bara åtta år. Det enorma intresset för hemmiljön avspeglar sig också i alla inredningstidskrifter, den ena glassigare än den andra, och tidningarnas annonser om prylar och möbler. Grupptillhörighet Hur blev det så här? Varför köper och inreder vi mer än någonsin, fast de flesta inser att konsumtionen går ut över miljö och klimat? Strävan efter status och att markera grupptillhörighet lär vara en viktig förklaring. Att ingå i en grupp, helst på en så hög plats som möjligt, är antagligen en drift som är inbyggd i oss. Men målet för denna strävan skulle ju kunna vara något annat än \”identitetsskapande konsumtion\”, som det heter. Värna världen När nu vår överkonsumtion av bilar, flyg, kött och saker Skriv kort! Då är det större chans att just din artikel publiceras. Maila: insandare@stthuset.com håller på att förstöra planeten, kunde det inte bli fint att i stället värna om världen? Att ett miljövänligt liv skulle ge statuspoäng låter kanske som en omöjlig tanke. Men omöjliga tankar har framförts förr – som tanken på att slopa slaveriet, och att ge kvinnor rösträtt. Dessa idéer ansågs en gång både galna och orimliga, men framstår nu som självklara. Tänk om det nu kunde bli lika självklart att det är viktigare att rädda jorden än att piffa till sin heminredning! INGELA BJÖRCK Tyck till! Maila din insändare/ debattartikel till insandare@ stthuset.com