STT 1
4 STT Vecka 8 onsdag 22 februari 2017 SJUHÄRAD Vi
ll utveckla kyrkans roll i samhället SVENLJUNGA/TRANEMO Patric Cerny har under hösten vikarierat som församlingschef i Gustaf Adolf i Borås, nu blir han ny kyrkoherde i Kind, sedan Fredrik Hägglund gått vidare till nytt jobb i just Gustaf Adolf. 17 april blir det installation i Tranemo kyrka. Det kan tyckas som att Patric Cerny och Fredrik Hägglund byter jobb med varandra, men det är en ren tillfällighet. Egentligen är Patric Cerny distriktschef i Dammsvedjan, med åtta anställda. –Det är en rätt stor församling med 6-7 000 invånare, många dop och begravningar, säger han. Men under hösten har han vikarierat i Gustaf Adolf som församlingschef. Det är gott om lediga chefsjobb för präster, men få som vill söka dem, säger Patric Cerny. – Det är stora pastorat numer, och de kräver sin man att vara chef. Kinds pastorat skapades 2014, genom att slå ihop sju församlingar i Svenljunga och Tranemo. –Fredrik Hägglunds uppdrag har varit att få en organisation och politisk förvaltning som fungerar. Det skedet är över, säger Patric Cerny. Nu tar något nytt vid. Anledningen till att Patric fick jobbet tror han själv beror på att han är mycket intresserad av att utveckla kyrkans roll i samhället, något som redan idag drivs som ett projekt i Kinds pastorat, och som STT skrivit tidigare om. nan lämnade 46 895 medlemmar kyrkan. En anledning kan vara de vidlyftiga utlandsresor med stora kostnader som avslöjades i somras, dock utan exempel i Sjuhärad. – Det var en fartblindhet som har slagit tillbaka. Nu är det istället ingen som vågar resa vilket är synd för kyrkan behöver hämta intryck, se hur andra har gjort. Många församlingar har vänförsamlingar i andra länder. Men resandet ska ske med måtta och kostnader ses över, säger Patric Cerny. Vi märker att människor inte hittar till oss. Då behöver vi vara en aktör i samhället. PATRIC CERNY –Vi märker att i dag hittar inte människor till oss. Då behöver kyrkan vara en aktör i samhället. Vi kan vara medspelare när det gäller trygghetsboende, familjecentral, eller för att ett samhälle ska överleva även deläga en bensinstation. Svenska kyrkan är i en situation med minskande antal medlemmar och därav en sämre ekonomi. – I Kind har jag inte koll på ekonomin än, men vet att den ser någorlunda bra ut. Aldrig förr har Svenska kyrkan förlorat så många medlemmar på ett år. Nästan 86 000 personer i Sverige valde i fjol att lämna samfundet. Detta visar preliminär årsstatistik för 2016 från Svenska kyrkan enligt nyhetsbyrån TT. Året dessförinHan har sin bakgrund inom Lutherska Missionskyrkan i Borås som tillhör EFS, en rörelse inom Svenska kyrkan. – Jag hade inte kyrkan med mig hemifrån, mina föräldrar kom med i kyrkan när jag var ungdomsledare. Just barn- och ungdomsarbetet inom kyrkan tror han är viktigt för att nå även de vuxna. Gymnasievalet blev sedan ekonomiskt program, något som egentligen låg långt ifrån honom. Men kallelsen att bli präst kom snart. – Det var en lärare från prästutbildningen på besök i Borås, som frågade mig om jag inte funderat på att läsa till präst. Det var bara att läsa in behörigheten i filosofi, och sedan började han 21 år gammal pendla till Uppsala för den femåriga utbildningen. Men Patric Cerny är ingen akademisk typ. – Jag har mer arbetat på golvet. Jag är den präst i Borås som håller flest begravningar per år. Men som kyrkoherde i ett stort pastorat kommer jag nu att ha en annan roll och kommer att sakna mötet med människor. Men Fredrik Hägglund har deltagit i en gudstjänst per månad runt om i Kind. Det ska jag fortsätta med. ANN SOFIE WAHLBERG annsofie@stthuset.com Patric Cerny tycker om att ”jobba på golvet”, möta människor i dop och begravningar. Det kommer han inte att hinna med så mycket som ny kyrkoherde i det stora pastoratet i Kind, men väl att arbeta för kyrkans ökande deltagande i samhällsfunktioner. FOTO: ANN SOFIE WAHLBERG Patric Cerny Aktuell: Ny kyrkoherde i Kinds pastorat med 85 anställda. Börjar 20 mars och installeras 17 april, annandag påsk, i Tranemo kyrka, med kontraktsprost Anders Reinholdsson från Sätila. Bakgrund: Prästvigdes i Uppsala 1989. Arbetat i Ulricehamn, Byttorp, Sandhult. Arbetat i Gustav Adolfs församling i 16,5 år. Är politiker för Liberalerna, sitter i kommunfullmäktige i Borås och i regionfullmäktige, ordförande i styrelsen för habilitering och hälsa inom regionen. Politiken tar ungefär en tjänstledig dag i månaden. Ålder: 54 år. Familj: Fru Ylva och två vuxna barn, Hanna, 30 och Andreas, 23. Kopplar av med: Film, klassisk musik och ett glas vin eller whiskey. Bästa tiden på kyrkoåret: Advents- och jultid. Då är församlingen som gladast och lättsammast och det är lättare att som präst prata om en gravid kvinna som föder ett barn, än att en man som är mitt i livet, 33 år, dör. Relation till Kind: Har släkt på mammas sida i Sexdrega och Hillared, och släkt som jobbat på glasbruket i Limmared. Intryck av att det är en vacker bygd med initiativkraft. ”Limmareds värdshus har jag förstås ätit på.” Favoritpsalm: 618, ”Faraos härar hann upp oss vid stranden” som är fin som nattvardspsalm. 5 Lars är fastighetsmäklare på LRF Konsult i Sjuhärad, med Tranemo, Svenljunga och Ulricehamn som arbetsorter. ARKIVFOTO: ANN SOFIE WAHLBERG frågor till Lars Ejervall SJUHÄRAD Priserna för åkermark fortsätter att stiga i landet, visar LRF Konsults egen årliga undersökning. Ökningen är inte lika stor i östra Sjuhärad. Men undantag finns. Hur ser priserna för åkermark ut? – De är rekordhöga. De har höjts främst från förra året men även under tid sedan 2011. Vi i östra Sjuhärad hör till ”region 5 utom Norrland”, som visar på bördigheten. Ju bördigare mark desto högre pris, och här är priserna betydligt lägre än där man betalar bäst. Har du några siffror som jämförelse? – Priserna i Region 1 är högst, i snitt 343 000/hektar. Där har de stigit med 30 procent sedan 2011, och med 8 procent sedan föregående år. Här i Region 5 har priserna stigit med 14 procent sedan 2011, och ligger i snitt på 53 000 kronor hektaren. Snittet i Sverige är 122 500/ha. Men det finns undantag här? – Ja, det finns variationer i bygden, i de byar där det är tätare med lantbrukare. Exempel är Månstad och Länghem, Mark och Viskadalen, delar av Ulricehamn och Timmele. Här ligger priserna mellan 60 000-100 000/ha. Vad är det som ökar efterfrågan? – Åkermark är inte på samma sätt som skogsmark en säker investering för kapitalstarka investerare. Det handlar mer om lantbrukarnas behov, oftast de som finns i grannskapet inom två-fyra mil. Vill man kunna utöka i framtiden, det går ju mot allt större gårdar, så vill man säkra mark. Särskilt om man har barn som vill ta över gården. I områden med ont om mark arbetar vissa lantbrukare faktiskt med att ställa om skogsmark till åkermark. Det här är er egen undersökning? – Ja, vi grundar den på vår statistik som den största fastig hetsmäklaren på jordoch skogsfastigheter i landet. Vi har statistik från Ystad i söder till Luleå i norr. ANN SOFIE WAHLBERG annsofie@stthuset.com