Omtanke 1
De allra flesta av oss har råkat på så kallade Fi
rst Person Shooter (FPS) spel, där man oftast spelar i enspelarläge, i någon nutida, historisk eller futuristisk krigshärd ska skjuta sig igenom horder av fiender och under tiden får uppleva någon slags handling. De flesta spenderar mest tid i onlindelarna av dessa spel. Där man krigar med och mot andra spelare om mål på dessa banor eller om vem som kan skjuta ihjäl flest. Här är Counter Strike, Battlefield och Call of Duty mest kända och dessa kommer ut med nya spel varje år. Det finns även strategispel där man leder arméer och planerar olika rikens expansion med mera. Många av de här spelen bygger på att man ska lägga ner många timmar, och om man inte gör det så straffas man och åker ner i rankning, något som kan ta tusentals timmar att arbeta upp. Detta gör att ungdomarna får panik vid tanken på att inte kunna spela, till exempel vid en utlandssemester eller dataförbud. DE HÄR SPELEN innehåller också möjligheter att betala för att få tillgång till bättre utrustning och vapen. Riktigt bra vapen kan kosta tusentals kronor och blir handelsvara som man kan använda utanför spelen i hasardliknande spel, där man kan dubbla värdet eller förlora allt. Barnen/ungdomarna utsätts därmed för möjligheten att spela om pengar vilket kan leda till ännu ett missbruk. Dataspelsakuten erbjuder idag även det man kallar Digital Detox Camp där man lämnar bort all teknik och i grupp får hantera ansvar för matlag och andra områden. Här får man umgås i verkliga livet med andra unga, och hitta gemensamma intressen utanför datavärlden. Vill du läsa mer? Q Patrik Wincent har skrivit boken ”Den digitala drogen” som ett verktyg för att identifiera det digitala beroendet och förser läsaren med handfasta tips. Den innehåller också en introduktion kring internet- och mobilmissbruk, vetenskapliga studier, och berättar vad som händer med oss när vi överanvänder vår teknologi. Q Patrik Wincent och Fresh Eye har även givit ut boken ”När vi släpper kontrollen” som handlar om dataspelsmissbruk och ger en inblick i en värld som vi kan ha svårt att överblicka och förstå. Den vänder sig till oroliga föräldrar och skolpersonal men kan även vara lämplig för personer som arbetar professionellt med olika beroenden och vill ha en större förståelse för den här problematiken. Q I april släpps också en ny bok som heter ”Den digitala barnvakten” Q Dagens barn utsätts för en rad olika typer av skärmar, mobiler, surfplattor och datorer. Denna exponering kan för vissa vara skadlig för deras fysiska, psykiska och sociala utveckling. Barn lär sig snabbt hur de ska skapa en aktivitet med hjälp av dessa redskap som ger snabba belöningar. Vi har skapat den perfekta elektroniska barnvakten genom att slänga iPaden i baksätet under bilsemestern för att få tyst och lugnt. Q Är det då fel att barn spelar och engagerar sig digitalt? Självklart inte, fördelarna är större än nackdelarna. De lär sig engelska snabbare, samarbetar bättre, får bättre reaktonsförmåga och mycket mer. man som förälder misslyckas med att få sitt barn till dem. Det här brukar vara desperata föräldrar som misslyckats med kommunikation och där barnet låst sig vid sitt spelande. Här arbetar man med att få barnet från förnekelse till öppenhet inför att man har ett beroende och i slutändan en balans i sitt spelanvändande. Patrik Wincent är grundare och eldsjälen bakom Dataspelsakuten. Han tror att det är möjligt att dataspelsmissbruk i framtiden kan klassas som ett beroende. Foto: Dataspelsakuten SOM VID ALLA missbruk försöker dataspelsberoende fly ifrån problem, det är tryggt att sjunka in i en värld där de har full kontroll. När man spelar så produceras en signalsubstans kallad dopamin i hjärnan, som kan göra att de blir ”berusade” på ett sätt som liknar det andra missbrukare av t ex alkohol och narkotika kallar eufori. När barn blir beroende av den här diPatrik Wincent berättar att man i många gamla stammar förr använde sig av olika riter för att lämna barndomen och gå vidare in i vuxenvärlden och att man här har en tanke om att de här får genomgå något liknande. Man använder sig av tre faser, Separation (lämnandet av det gamla), en utmaning som man genomför och återvändandet när man kommer tillbaka med nya färdigheter och firas. FÖRR HADE LUMPEN lite av den här uppfostrande rollen för unga pojkar där man lärde sig konflikthantering, ta order, utföra uppdrag och sedan återvände hem. Idag missar många unga det här och kan bli kvar hemma, medan jämnåriga skaffar utbildning arbete och flickvän. Det här blir ett misslyckande som gör att man återgår till det som är känt, att spela och umgås över nätet. Dataspelsakuten har även en utryckningstjänst som man kan använda om gitala verkligheten och förlorar eller aldrig skaffar sig förmågan att kommunicera med andra människor i verkligheten - ansikte mot ansikte, skapas en ond cirkel där spelandet blir tryggt och lustfyllt. Dataspelsindustrin är en växande kraft i vårt samhälle idag och barn tillbringar mer och mer tid framför sina skärmar. Patrik Wincent vill att vi ska tänka på dataspel som ett nöje och begränsa det därefter, och att man som förälder måste föregå med gott exempel och tänka över hur man själv hanterar sin skärmtid. Där man till exempel kan fundera över situationer och känslor som gör att man vill titta på sin telefon, det kan vara en känsla av ensamhet, uttråkad eller ängslig. Saker man kan göra för att begränsa skärmtid är att stänga av notifikationer på sin telefon och medvetet skapa rutiner för när man checkar av mail och sociala media. Andra regler är att skapa rutiner för när man inte använder telefon, tex vid måltider, i sängen eller när man umgås. ● www.ssil.se | 37