Nordisk Energi 1
ENERGILAGRING AKTUELLT ENERGILAGRING KAN G BALANS
TILL KRAFTSYS I takt med att andelen förnybar och icke planerbar elproduktion, som vindkraft, ökar i kraftsystemet blir det allt vanligare att använda batterier och andra energilagringstekniker, som vätgas, för att lagra energi när efterfrågan och priserna på elmarknaden är lägre, som under en blåsig natt, för att sedan matas ut den när efterfrågan och priserna på elmarknaden är högre, som under en kylig och vindstilla dag. Energilagring kan emellertid också hjälpa till att upprätthålla den kortsiktiga balansen i kraftsystemet genom att bidra med så kallade stödtjänster. Av Alarik Haglund I 36 Sverige är det Svenska kraftnät som ansvarar för att upprätthålla den kortsiktiga balansen i kraftsystemet genom att hela tiden se till att det tillförs lika mycket el som det förbrukas. För att avgöra om det är balans mellan produktion och förbrukning av el tittar de på frekvensen i elnätet, som när kraftsystemet är i balans är 50 hertz. Om förbrukningen är större än produktionen sjunker frekvensen och om produktionen är större än förbrukningen stiger den. De stödtjänster som Svenska kraftnät köper in för att balansera kraftsystemet är framför allt indelade i två kategorier: frekvenshållningsreserver, eller FCR (Frequency Containment Reserves), som är har till uppgift att snabbt stabilisera frekvensen i elnätet, och frekvensåterställningsreserver, eller FRR (Frequency Restoration Reserves), som ska kunna återföra frekvensen hela vägen till 50 hertz vid större avvikelser i balansen. Dessutom infördes 2019 även en snabb frekvensreserv, eller FFR (Fast Frequency Reserve), som är en så kallad avhjälpande åtgärd för att bromsa upp väldigt snabba frekvensfall. Stödtjänsterna tillhandahålls idag till största delen av produktionsanläggningar, främst i form av vattenkraftverk, men i och med att andelen väderberoende elproduktion i kraftsystemet ökar blir det en allt större utmaning för Svenska kraftnät att balansera produktionen och Nordisk Energi 3 2024