Nöjesnytt Jönköping 1
MÅNADENS PROFIL MIKAEL WIGREN Text: Staffan Hagbe
rg Foto: Anna Hållams Han heter Mikael, men det är bara de som inte känner honom som säger så. För alla andra är han Micke. Eller kanske ännu vanligare BongoMicke eftersom han i 13 år framgångsrikt drev Bongo (och vidhängande APT) nere på Tändsticksområdet. – Det är många glada minnen därifrån, det blev ju en slags familjekänsla mellan gästerna och vi som arbetade där. Så det är ju några Bongogenerationer som man vuxit upp med, ler han. – Det roliga är att när man nu läser om människor som gör något kreativt här i staden eller någon annanstans, så känner man igen dem – ahh, det är ju en ur Bongo-familjen. Men sedan några månader är det Glädje (före detta Karlssons Salonger är väl bäst att förtydliga för lite äldre läsare) som gäller: – Jag fick ett erbjudande om att driva och utveckla Glädje och såg det som en spännande utmaning vid rätt tidpunkt i livet. Jag kände att jag vill se om mina idéer om en bra mötesplats även fungerar i ett större sammanhang. Och hans idé om en bra mötesplats är enkel – det ska handla om äkthet. ”ALLT SOM FINNS PÅ STÄLLET, OAVSETT OM DET ÄR MAT, DRYCK ELLER MUSIK MÅSTEVARA ÄKTA OCH KOMMA FRÅN HJÄRTAT”. Maten ska vara gjord av ordentliga råvaror, helst ekologiska och dryckerna ska vara noggrant utvalda. Omtanken om gästerna måste vara äkta – då trivs både gästen och de som arbetar. Det är då den där viktiga familjekänslan kommer. Att det skulle bli restaurangliv för Micke var inte glasklart från barnsben: – Jag visste att jag ville syssla med någon form av försäljning tidigt, jag har alltid gillat att möta människor och försöka få alla så nöjda som möjligt. När jag började jobba extra nere på Bongo som 14-åring upptäckte jag att restauranglivet var både kul och intressant. Men trots det så var vägen inte spikrak: – Nej, jag har hunnit med att plugga internationell ekonomi på Högskolan här i Jönköping och har haft en hel del andra jobb genom åren, bland annat har jag varit skolmåltidsbiträde i Huskvarna under en period. Men hela tiden var det något i restauranglivet som lockade och i början av 2000-talet så stod han där plötsligt som delägare till Bongo. Och nu alltså som operativ chef för de två Glädje-restaurangerna i Jönköping och Skövde. Men om vägen till dagens ledarroll har varit en aning krokig, så har det varit en betydligt enklare och rakare väg till ett annat av hans stora fritidsintresse – kärleken till fotboll i allmänhet och till IFK Göteborg i synnerhet. – Jag har följt laget sedan jag var liten och försöker åka på så många matcher som möjligt, både inom landet och när de spelar i utlandet. Att resa – även utan hägrande fotbollsmatcher – är ett annat av hans intressen: ”JAG GILLAR ATT SE ANDRA PLATSER OCH KULTURER. FÅ INSPIRATION AV ANNAN MAT OCH ANDRA SEDER”. Jag försöker komma iväg tre-fyra gånger om året, det behöver inte vara långa resor – det viktigaste är att komma den nya platsen in på livet och det gör man inte på charterresornas upptrampade stigar. Det är bättre att packa ner några bra böcker och hamna på någon lite okänd plats där man upptäcker det lokala, det äkta, det som inte är tillrättalagt. Vi är tillbaka till att det måste vara äkta för att Micke ska trivas. Samma sak gäller musiken. – Det är inget fel på band som försöker låta som andra, men visst är det roligare med musiker som spelar på sitt eget sätt. Så det är väl ingen svårare gissning att Micke gärna vill se levande musik på Glädje i framtiden.