Sten Omslag
Sten Innehåll
Sten Ledare: I begynnelsen skapades stenen
Sten Kort & gott: Stenfodrad cigarrlåda, granitlyx
för badrum, Tegnérs torn & Dodekalitten
Sten Stenbrottet: Moheda
Sten Intervju: Annika Petersson
Sten Temaporträtt: Åsa Flarup Källmark
Sten Temareportage: Kyrkans vägval
FOTO: NILSSONS STENHUGGERI TEMA KYRKANS VÄGVAL FO
TO: SVENSKA KYRKAN ”Det görs enklare och mindre stenar i dag. Vi lägger långt mycket mer pengar på köksbänkar och inredning än på gravstenar.” NIKLAS GUSTAFSSON, NILSSONS STENHUGGERI I SÖLVESBORG Den här typen av trender är utmärkande för kyrkan. Om en kyrka inte används på 20 år behöver församlingen inte bli rädd. Mest gäller det nog folktäta, expansiva trakter som Skåne. En övergiven sten kyrka i Norrlands inland står inför en mer osäker framtid. – Men om 70 år kan vad som helst ha hänt med världen. Vi kan få en ny folkvandring och kyrkorna blir aktuella igen. F ör att sprida kunskap om utvecklingen inom kyrkan och de antikvariska konsekvenserna har Heikki Ranta anordnat seminarier om bevarande och utveckling på temat Framtidens kyrka. Bland annat har han bjudit in experter från organisationen CCT, Th e Churches Conservation Trust, som sedan 1969 förvaltar, vårdar och underhåller 350 underutnyttjade kyrkor i England. Idén är att samtidigt utveckla kulturarvet och använda kyrkorna till nya slags verksamheter. Privata sponsorer ger bidrag, volontärer håller kostnaderna nere. Idéerna är vildvuxna: kyrkor som konsertlokaler, teatrar, ungdomsverksamhet, lokaler för hantverk. Viktigt är att skaff a sig långsiktiga tankar kring kyrkorummen, så att de inte blir jippo artade. Det måste ske inom en antikvarisk ram. – Det fi nns få lokaler med sådana volymer, säger Heikki och berättar om en kyrka i Bristol som har blivit cirkusskola. – Man har allt som behövs men har också bevarat altaret, så att det går att ha gudstjänster. I en avkristnad engelsk kyrka fi nns möjligheten att genomföra ett antal gudstjänster om året. – Jag har besökt en nygotisk kyrka ombyggd till klättercentrum fyllt med byggnadsställningar som inte påverkar arkitekturen. Det är riktigt häftigt och jättepopulärt med bland annat många svenska klättrare, eftersom klättring ska bli en OS-gren. Kyrkans sten är inte bara byggnader, utan också personliga minnesmärken; våra gravstenar. Den utgör en väldig stenkarta över vår historia och hur våra släkter har velat markera status inför eftervärlden. Men gravstenarnas betydelse förändras nu snabbt. – De stora bumlingarnas tid är över, åtminstone för tillfället, säger Heikki Ranta och beskriver en stenmarknad i både avveckling och tänkbar utveckling. Sten dominerar ännu kyrkogårdarna, men nya seder är på väg in. Eva Grönwall är trädgårdsingenjör på Begravnings- och kyrkogårdsenheten på Svenska kyrkans arbetsgivarorganisation. – Allt fl er efterlevande väljer kollektiva, enklare gravformer där man inte behöver ha ansvar för gravanordning och skötsel. Många efterlevande lägger inte längre lika stor vikt vid att ha kvar en gravplats i fl era generationer utan återlämnar gravplats med gravsten, till och med innan den lagstadgade kostnadsfria rätten på 25 år har gått ut, säger hon. V i i Sverige tänker rationellt kring slutförvaringen. Hela 80 procent av landets befolkning kremeras och sätts i grav lundar och minneslundar. – Det görs enklare och mindre stenar i dag. Vi lägger långt mycket mer pengar på köksbänkar och inredning än på gravstenar, säger Niklas Gustafsson på Nilssons Stenhuggeri i Sölvesborg. – På åttiotalet var det kutym med stående gravstenar, en meter breda upptill och 70 centimeter höga. I dag är det samma snittpris på nyhuggen gravsten som det var för 30 år sedan. Rörligheten i samhället påverkar också kyrkogårdarna. Vi fl yttar oftare i dag, vill hellre lägga våra pengar på resor än på dyrbara stenar och Gamla kyrkogården, Karlskoga När den nya askgravlunden på Gamla kyrkogården i Karlskoga invigdes i höstas konstaterade kyrkoherde Pernilla Rosin att en ny era för gravsättning tagit vid. — Kanske kan det hjälpa människor något i sin sorg att ha en plats att gå till. Som inte behöver skötas, men där ändå namnet fi nns att vila ögonen på. Det är mitt hopp, sa hon i sitt tal. Stenen i Skarstad Röd Bohus ritades av arkitekt Hans Hallberg med Dan Collin som smakråd. Den levererades av Bröderna Bäckmans Stenhuggeri i Karlstad och tillverkades av Nilssons Stenhuggeri i Sölvesborg. Stenens sockel är nedgrävd 1,5 meter. Heiki Ranta, stiftsantikvarie i Lunds stift. 21
Sten Temaartikel: Skolexemplet i Stora Hammar
Sten Temaporträtt: Ronny Holm
Sten Hållbarhet: Återbruk av gravsten
Sten Teamartikel: Smart idé räddar kyrkofönster
Sten Stenpriset 2017: De nominerade
Sten Forskning: Röntgen och 3D-skanning
Sten Krönikan: Gauti Asbjörnsson
Sten Utställning: Minns att jag levat
Sten Småsten: Unik gravsten & dubbade gravvårdar
Sten Fråga Kurt & Kai: Är diabas tyngre än annan s
ten?
Sten Marknaden
Sten Medlemsförteckning