Sten Omslag
Sten Innehåll
Sten Ledare: I begynnelsen skapades stenen
Sten Kort & gott: Stenfodrad cigarrlåda, granitlyx
för badrum, Tegnérs torn & Dodekalitten
Sten Stenbrottet: Moheda
Sten Intervju: Annika Petersson
Sten Temaporträtt: Åsa Flarup Källmark
Sten Temareportage: Kyrkans vägval
Sten Temaartikel: Skolexemplet i Stora Hammar
Sten Temaporträtt: Ronny Holm
Sten Hållbarhet: Återbruk av gravsten
Sten Teamartikel: Smart idé räddar kyrkofönster
Sten Stenpriset 2017: De nominerade
Sten Forskning: Röntgen och 3D-skanning
FORSKNING VINNOVAPROJEKTET GÅR I MÅL Nu vill fors
karna ”röntga” blocken Stenindustrins stora forskningsprojekt avslutas i sommar, men det har gett mängder av nya uppslag att gå vidare med. — Vi ser inte minst en stor potential i 3D-skanningar, säger Chalmers projektledare Gauti Asbjörnsson. TEXT PETER WILLEBRAND FOTO GAUTI ASBJÖRNSSON borrtesterna är den sista delen i svenska stenindustrins Vinnovaprojekt med syfte att bland annat eff ektivisera branschens produktionsmetoder och förbättra arbetsmiljön. En borrigg, DQ500 Sandvik, har hyrts in för att jämföra parametrar som avgör hur och när borren används mest eff ektivt i produktionen, ungefär på samma sätt som projektet tidigare utvärderat linsågar. Studierna har bland annat visat att borrning har sina främsta fördelar vad gäller produktionstid medan sågning ger mindre spill och är mer kostnadseff ektivt. Borrtesten genomförs i diabas brottet i Bränn hult, där även delar av sågtesterna har gjorts. Som en del av testet skannas borrhålen för att klassifi cera kvaliteten på borrningen. – Testet handlar främst om att hitta potentiella förbättringar vid brytningen. Det krävs mer systematiska mätningar över längre tid för att göra regelrätta optimeringar. De stora variationerna i processen gör utvärderingarna mycket svårare, säger projektledaren Gauti Asbjörnsson, forskare med optimeringsmetoder som specialitet. han sticker inte inte under stol med att han gärna hade sett ett närmare samarbete med en större maskintillverkare inom ramen för projektet. – När vi till exempel testade linsågar reglerade vi varvtalet på motorn utifrån hur mycket ström de drog, medan till verkaren Atlas Copco hade valt att reglera hastigheten bakåt på maskinen genom att mäta förspänningen på linjen. Att kunna styra båda parametrarna hade varit mer optimalt. Men vid det här tillfället kunde vi alltså inte mäta förspänningen. Å andra sidan öppnar det för att ta projektet vidare, betonar Gauti Asbjörnsson. Men då behövs nya forsk ningsmedel. I slutet av sommaren presenteras projek - tets slutrapport. Men det är inte slut där. – Tillsammans med stenindustrin söker vi nya anslag. Ur ett forskningsperspektiv är det intressant att få med fl er parametrar och göra djupare undersökningar. Vi har även tittat på hur 3D-skanning av block kan användas för att upptäcka sprickbildning och bedöma sprickplanen, det har stor potential. kan man på förhand avgöra var man skära skivan i berget så eff ektivt som möjligt får man uppenbara fördelar. Men det är inte enkelt att veta hur stenen ser ut under bergets yta: ”vad tårtbiten döljer under grädden”. – Det bästa underlaget just nu får vi via georadar som man använder för att ”röntga” markytan, säger Gauti. Men projektet handlar inte bara om teknik. Stor vikt har också lagts vid arbetsmiljön, där mycket skulle kunna förbättras genom ”hands-on-lösningar”, som till exempel ett system som underlättar dokumentation av block. Internkommunikationen har också förbättrats för dem som arbetar i brottet. Dessutom har ett arbetsmiljöhäfte för rapportering av tillbud och olyckor tagits fram. – Man kan väl sammanfatta det med att faxen äntligen är på väg att fasas ut 37 från stenbrotten, säger Gauti Asbjörnsson med ett leende. även logistiken har satts under lupp. En generell i iakttagelse är att produktionsvolymen i stenbrotten kan variera relativt mycket under ett år. Det har påverkat hur väl rutiner satt sig i en av Sveriges äldsta näringar. – Jag blev överraskad när jag kom in i projektet och fi ck insyn i arbetsmetoderna inom brytningen. Mycket handlar fortfarande om personliga bedömningar, som när man till exempel ska avgöra var det fi nns brytvärt mate - rial. Å andra sidan visar det på stora potentialer och med ett antal medel från olika perspektiv kan man hitta eff ektiva lösningar, säger Gauti Asbjörnsson. ■ BAKGRUND EFFEKTIV OCH UTHÅLLIG NATURSTENSPRODUKTION • Projektet har bedrivits med 3,5 miljo ner kronor i stöd från Vinnova. Lika mycket pengar kommer från stenindustrin: Sveriges Stenindustriförbund och Hallindens Granit med fl era. • Chalmers har bistått med projekt - ledare och handleder kandidatarbeten. • Målet är bland annat en produktionsökning med minst 20 procent.
Sten Krönikan: Gauti Asbjörnsson
Sten Utställning: Minns att jag levat
Sten Småsten: Unik gravsten & dubbade gravvårdar
Sten Fråga Kurt & Kai: Är diabas tyngre än annan s
ten?
Sten Marknaden
Sten Medlemsförteckning