Nöjesnytt Kalmar 1
När det kommer till att ställa till med party på
scen är det inte många som slår stockholmskollektivet Hoffmaestro på fingrarna. Bandet har sakta men stadigt byggt upp en rejäl fanbase och varje sommar välter de festivaler vart de än kommer. Den 18 juli är det Strand Borgholms tur att ta emot den elvahövdade underhållningsmaskinen. R unt 2004 fick jag en promo-EP av Universal Music Sweden. Den bestod av fyra låtar, framförd av en ensam kille som kallade sig Hoffmaestro. Inget releasedatum fanns och egentligen ingen marknadsföringsplan heller, men min kontakt på Sony var så exalterad över fyndet att hon tyckte jag skulle höra plattan. Jag var väl inte överdrivet imponerad, bortsett från en låt: Highway Man. Den lät inte som någonting annat och dessutom som en klockren hit i vardande. Bakom namnet Hoffmaestro dolde sig det musikaliska underbarnet Jens Malmlöf och föga visste väl vare sig jag, Universal eller ens Jens själv, att han några år senare skulle bli ledare för ett av Sveriges mest framgångsrika musikkollektiv. 2005 skrev och regisserade tvillingarna Karl-Uno och John Lindgren en film som kom att gå under namnet Stockholm Boogie. Jens spelade en av huvudrollerna och även om filmen sågades av kritikerna har den kommit att bli något av en kultfilm bland framför allt ungdomar. Hoffmaestros musik spelar en stor roll i filmen, även om gruppen då kallade sig Chraa. Den vision Jens hade i sitt huvud för Hoffmaestro lät sig inte så lätt fångas inom ramen för en soloartist och snart hade han hittat ett gäng likasinnade för att spela in ett par EP:s, samt debutalbumet The Storm 2008 Någon i bandet räknade ut att Hoffmaestro & Chraa de senaste åren snittat på 12,5 spelning per månad och det är denna idoghet och enorma glädje över att bara få spela som gjort bandet till en av Sveriges mest populära liveattraktioner. Den 10 september 2010 skapade de kaos på Gröna Lund i Stockholm, då 15 000 personer väntade framför scenen medan 4000 personer stod utanför utan att kunna komma in. Hoffmaestros musik är svår att sätta etikett på, där ska, under namnet Hoffmaestro & Chraa. Och där blir det lite förvirrat. – Jag skrev först på ett skivkontrakt som soloartist under namnet Hoffmaestro, sedan kom jag in hos skivbolaget och sa att vi var ett band istället och det blev lite bråk. Vi tänkte att om vi heter två saker, så kan vi senare behålla bara ett av namnen, och skita i kontraktet om vi inte gillar det. Men det fungerade tyvärr inte så, berättade Jens för Nöjesguiden. I gruppen ingår även tvillingarna Lindgren, liksom ett antal andra mer eller mindre kända profiler inom Stockholms musikliv. Gruppen byggde sakta upp en publik, inte minst tack vare de kaotiska livespelningarna. Låten Highway Man blev så småningom också mycket riktigt en hit, även om det skulle dröja ända tills 2010. reggae, punk, techno och country samsas i en lika vild som dansant brygd. Fansen älskar det, medan kritikerna hatar det. Hoffmaestro ser sig, med illa dold ironi, som fanbärare för den skank-a-troniska punkadelican – bandets eget påhitt – och menar att det är bara att älska eller hata det. Aftonbladets Fredrik Virtanen har till och med gjort ett nytt slanguttryck av Hoffmaestro: ibland vill man bara ha det lite hoffmaestro”, i betydelsen att vara hjärnslö. Jens och hans kamrater i underhållningsmaskinen kunde dock inte bry sig mindre. De vet vad de är och vad de står för och det enda som betyder något är publikens kärlek. – Vi är väl medvetna om att vi inte är det mest smakfulla bandet i världen, men det är inte det vi är ute efter. Vi är underhållare, det är därför det har gått så bra för oss. Vi fyller ett tomrum, även om en stor del av svenska journalistkåren tycker att vi är något slags olyckshändelse, säger Jens Malmlöf i en intervju i DN. Vi är ganska ensamma om vår musik och det är mestadels unga, festsugna som tilltalas av den. Men nu börjar även deras päron dyka upp på spelningarna, vilket är kul. ■ TEXT: OLA KARLSSON 18 | nöjesnytt