Nöjesnytt Helsingborg 1
Vad kan ni berätta om den nya musiken? K: Jag tyc
ker att det är vår bästa skiva. J: Jag tycker också det. Jag tycker att låtarna och texterna är bättre än någonsin. K: Skönt att vi känner likadant. Det är absolut det mest poppiga vi har gjort. Vi har inte haft några regler för vad som inte får vara med utan gått på ren inspiration. Skivan är ganska positiv, inte bara, men det finns mycket hopp tror jag. Ert senaste album Ruins var ju ett uppbrottsalbum, ville ni göra raka motsatsen? K: Vi satte oss inte ner och tänkte att “nu skriver vi så här”. Utan det var mer att det kom en längtan från att ha sjungit de där låtarna så länge på turnéer att det blev ganska tungt. J: Det brukar alltid vara så att en skiva är en motreaktion på skivan som kom innan. Man vill bara göra något helt annorlunda för att man är trött på det. Sen så har vi mått ganska bra under de senaste åren, så det kanske också återspeglas i musiken. Vad kretsar texterna kring, ville ni göra något mindre personligt eller sårigt? J: Det är mycket om frigörelse, att stå på egna ben efter ett uppbrott. Det är som en fortsättning på Ruins. Det handlade om att vara mitt inne i ett uppbrott, så det här kanske är på andra sidan. K: Det är alltid personligt, jag tycker att det är ganska ointressant om det inte finns en nerv. Det måste komma från någon plats inombords. Det blir intressant när man sjunger om någonting som är lite jobbigt. J: Jag tycker snarare att vi har blivit mer personliga på senare tid. Tidigare har vi varit barn som skrivit sagor, nu har vi mycket mer emotionellt bagage så det finns väldigt mycket att ta av. När de inte skrivit sin egen musik har systrarna ägnat sig åt flera olika samarbeten och även skrivit låtar åt andra artister, bland annat med Thomas Stenström, Markus Krunegård och Maja Francis. K: Det är kul för att det är en utmaning att sätta sig i ett rum med en annan artist där man måste vara lyhörd. Vi har starka idéer och krav på vår egen musik som ibland kan sätta käppar i hjulet för en när man sätter sig och ska vara kreativ. Man går in med den kritiska blicken. När man skriver åt någon annan är det lättare för man är mer förlåtande mot andra än vad man är mot sig själv. Det blir lite friare på något sätt. Ibland kan det ju också leda till att vi skriver något till oss, en låt på vår skiva började som en låt åt någon annan. Blir det lättare att skriva för varje album eller är processen likadan? K: Jag vet inte om det är lättare. Processen i sig är ganska lik, förutom att jag verkligen har försökt att vara mer öppen och positiv. Jag är mindre självkritisk också. J: Du har blivit bättre sedan du började skriva med andra, det kommer snabbare. Men det är som vilket hantverk som helst, om man gör det mycket blir man bättre. K: När man skriver med andra har man inte tid att tänka om det verkligen är bra. Det är bara att kasta ur sig saker. Man måste vara öppen annars kommer man aldrig vidare. Det känns som att ni fortfarande har distans till karriärdelen av musiken, hur behåller ni den? K: Det låter extremt klyschigt, men det viktigaste är musiken. Vi tycker fortfarande att det är lika kul som vi gjorde för 15 år sedan, ännu roligare nu på vissa sätt för jag känner mig inte lika rädd som jag var då. Jag hade så himla mycket tankar kring hur det skulle vara och få låta. Nu är jag lite mer obrydd. Det finns ju en trygghet i att det vi gör fungerar, folk kommer när vi spelar. Samtidigt kan jag tänka “gud, tänk om ingen kommer”. Men jag tror att det är ganska bra. Jag vill ju inte ta det för givet. J: Det är både och. Man måste också tycka att man är asbra när man står på scen, för det är en sådan sjuk grej att göra. Att ställa sig framför 10 000 pers, “hej kolla på mig jag har något att ge dig”. Man är ju lite knäpp i huvudet, lite narcissistisk. Annars skulle man ju inte göra det här. Men vi har ju fått väldigt mycket perspektiv på det vi gör genom pauserna. K: Vi har ju varandra och det bidrar också till det. Man har en person som känner en extremt väl, vet ens bra och dåliga sidor. Vi behandlar ju inte varandra annorlunda. Vi tycker heller inte om hierarkier. När vi är ute på turné med vårt team så försöker vi skapa en härlig och trevlig atmosfär tillsammans. Vi vill vara vänner med folk. nojesnytthelsingborg.se | 33