Byggnadsarbetaren Ledare
Byggnadsarbetaren Din lön
Byggnadsarbetaren Tävling
Byggnadsarbetaren Verktygslådan
Byggnadsarbetaren Byggnytt
Byggnadsarbetaren Så blåstes storföretagen
Byggnadsarbetaren Berättat av...
Byggnadsarbetaren Retro
Byggnadsarbetaren #vibyggervidare
Byggnadsarbetaren Han bygger för ungdomarna
Byggnadsarbetaren Stolta jobb!
Byggnadsarbetaren Gästkrönika
Byggnadsarbetaren Besserwissern
Byggnadsarbetaren Striden om LAS REPORTAGE STRIDEN
OM Det blåser upp till strid om arbetsrätten. Lagen om anställningsskydd ska förändras och facken sätter emot. Men varför är tonläget så högt och hur såg anställningsskyddet ut innan lagen tillkom? E fter valet 2018 ruckas det parlamentariska läget radikalt. Socialdemokraterna och Miljöpartiet kan inte fortsätta regera, utan hamnar i knät på Centern och Liberalerna som ställer långtgående krav för att släppa fram en minoritetsregering. Centerns käpphäst har länge varit att lätta upp lagen om anställningsskydd, las. En av arbetarrörelsens historiska segrar. Men i en intervju den 20 december samma år öppnar statsminister Stefan Löfven plötsligt dörren för en reform: – Jag delar Centerns uppfattning om att vi behöver göra något åt arbetsrätten. Den har sina år på nacken och arbetsmarknaden har förändrats rejält. Vi behöver göra något eftersom det är snabbare omställningar på arbetsmarknaden. De har rätt i det, säger han till Dagens Nyheter. Den 11 januari 2019 presenteras januariavtalet, den sakpolitiska överenskommelsen mellan Socialdemokraterna, Centerpartiet, Liberalerna och Miljöpartiet. En förändring av las är en av de 73 punkterna. Veckan därpå blir Löfven vald till statsminister och bara några månader efter regeringsbildningen, i april 2019, tillsätter regeringen en utredning om arbetsrätten. – En historisk dag för svensk arbetsmark38 BYGGNADSARBETAREN #7, 2020 nad, säger Centerpartiets Martin Ådahl till TT i samband med att utredningens direktiv presenteras. Dåvarande arbetsmarknadsminister Ylva Johansson (S) använder istället ordet ”smärtsamt”. S triden om las är en maktkamp mellan fack och arbetsgivare, vänster och höger. Frågan har också splittrat LO internt. Men vad handlar det om egentligen? Och varför kallar Byggnadsbasen Johan Lindholm striden för en ”ödesfråga”? Lagen om anställningsskydd, förtroendemannalagen och medbestämmande lagen infördes alla på 1970-talet för att öka de anställdas inflytande och möjligheterna till facklig verksamhet. Innan las kom var det 7 eller 14 dagars uppsägningstid som gällde. Ingen saklig grund var nödvändig för att säga upp anställda och några turordningsregler behövde inte iakttas. Mätningsteknikern Madelene Frankenberg, 36, och skyddsombudet Hussein Ali, 27, på JVAB är inte främmande för förslagen om nya förtursregler. Madelene tycker att ännu fler än de föreslagna fem personerna ska kunna undantas från las-reglerna vid uppsägning. ”Har man ett företag med tjugo anställda vill man ha dem som driver det framåt kvar, inte dem som släpar fötterna efter sig”, säger Hussein. Däremot anser han att den anställda ska ha sin lön kvar under den tid som en tvist om uppsägning pågår. TEXT: Kristian Borg, Tomasz Pozar FOTO: Anna Simonsson
Byggnadsarbetaren Instruktionsboken
Byggnadsarbetaren Byggmissar
Byggnadsarbetaren Efter jobbet
Byggnadsarbetaren Medlem i Byggnads