Lera 1
Lera SKÄRVOR
Lera SKÄRVOR
Lera HAYMARKET BY SCANDIC
Lera THE CROWN
Lera PERSONPORTRÄTT
Lera KAKELSPANING
Lera FORM & TEKNIK
Lera TÅGSTATIONEN SAO BENTO
Lera URBANT NAV
Lera MILJÖFOKUS REPORTAGE: KERAMIKENS LIVSCYKEL KE
RAMIKENS LIVSCYKEL FRÅN FRAMSTÄLLNING TILL ÅTERVINNING Bränd lera är en naturprodukt och därför helt miljövänlig. Keramik avger inga emissioner. Men hur ser keramikens livscykel ut från det att leran bryts till framställning av kakel och klinker och slutligen återvinning? Text LISA BERGMAN Grafi k ANNA-KARIN SCHRÖDER B akgrunden till livscykelanalysen är att Höganäs vill kunna visa upp vilken fantastisk produkt keramiken är för sina kunder och har låtit Ingibjörg Bjarnadóttir Madsen, konstruktör på Höganäs, ta fram en livscykel för keramik. Idag råder ett stort miljöfokus bland konsumenter, såväl som arkitekter, privatpersoner samt hela byggbranschen och de flesta vill försäkra sig om att innehållet i en produkt är miljövänligt. Keramik består av 96 procent lera och 4 procent färgtillsatser. Det är de här 4 procenten som byggvarudeklarationen undersöker innehållet för, vilka kan skilja sig åt från platta till platta. Hur ser resultaten ut efter deras bedömningar? – Eftersom det är en oerhört liten del som är kemisk av produkten så får vi höga poäng i alla bedömningar och tester, vilket gäller för alla leverantörer. Keramiken är väldigt miljövänlig jämfört med flera andra byggmaterial, svarar Ingibjörg Bjarnadóttir Madsen. Kan man förädla avfall från kakel och klinker till en resurs som går att återanvända om och om igen i ett kretslopp? – Ja, det kan man absolut. Det svåra är att separera glasyren från leran, men själva råmaterialet lera går att återanvända vidare i sitt kretslopp. Utvinns leran lokalt nära fabrikerna eller transporteras den långa sträckor? – Dagbrotten brukar vara nära fabrikerna, men ibland behöver man hämta från andra dagbrott. De flesta fabriker är lokaliserade nära sina brott. Finns det sätt att göra livscykeln ännu miljövänligare? – Återvinningen av keramiken kan utvecklas. Vi lever i ett slit- och slängsamhälle där det är lättare att köpa en ny tv än att laga den gamla. Detsamma gäller för kakel och klinker. Efter stora stambyten med Ingibjörg Bjarnadóttir Madsen, konstruktör på Höganäs, har tagit fram en livscykel för keramik. exempelvis 200 badrum där vardera badrum består av 10 kvadratmeter kakel finns det mycket material som går att återvinna om det knackades ner ordentligt. Men det finns inte resurser och tid att knacka, rengöra och ta vara på det idag och istället slängs det eftersom det i dagens samhälle oftast är billigare att köpa nytt än att laga det gamla. Det mesta av materialet idag återanvänds som fyllnadsmaterial till vägar och järnvägar. Det hade varit roligt att se fler byggnader som återanvänder keramiken för keramiken är en oerhört hållbar produkt. Det finns välbevarade keramiska plattor idag som är flera tusen år gamla. Hur miljövänlig är keramiken när den används tillsammans med olika typer av fog? – De flesta fix- och fogprodukter är cementbaserade och därför ingen fara för miljön. I vissa fall som exempelvis i industrier eller bassänger måste man använda epoxifog, vilket inte är bra ur miljösynpunkt. Under arbetet med epoxifog gäller särskilda regler, men ämnet är inte farligt när det har härdat. Idag finns ingen miljövänlig ersättare till epoxi. Var det något som överraskade dig när du tog fram livscykeln? – Egentligen inte, jag har besökt flera av våra fabriker i Europa och sett när plattorna produceras, att 86 procent av energianvändningen kommer från naturgas och att resterande 16 procent är förnybar energi som sol- , vatten- och vindkraft. Och att allt spillvatten återanvänds i produktionen. Framställning är verkligen en loop där man tar vara på varje del hela vägen! 44 LERA #2 2016
Lera KAKELDETALJEN
Lera SAN FRANCISCO
Lera KRÖNIKA