NG Sthlm 1
VEM SVINGAR SVÄRDET? Sagan om kung Arthur och det
magiska svärdet Excalibur är en historia om män för män. Och så har det sett ut i över tusen år. Fram tills nu. TEXT: JIMMY HÅKANSSON H almhusen brinner och byborna springer i panik för att undfly eldens lågor och paladinernas klingor. De kristna tempelriddarna är här för att rensa skogen från feyfolket – de otrogna, de som vänder blicken mot naturen snarare än upp mot skyn. Den svarta röken ligger tung över trädtopparna när den unga feykvinnan Nimue smiter in i templet för att rädda sig själv. Där finner hon sin sårade mor på det kalla stengolvet. Hon håller krampartat om ett svärd inlindat i en svepning och ber Nimue om ett sista löfte: “Ta svärdet till Merlin”. ENLIGT DEN KELTISKA myten får kung Arthur det magiska svärdet Excalibur från Damen i sjön, eller – som hon också heter – Nimue. Tv-serien Cursed flippar på könsrollen och ställer frågan: Vad hade hänt om Nimue behållit svärdet för egen räkning? ÖVER EN SKAKIG telefonlina får jag tag i Frank Miller, serietidningsvirtuosen och en av upphovsmännen till Cursed. – Det är ett fantastiskt sätt att se på en historia som alltid har berättats av män, för män, om män. Om du tittar på Arthurmyten så ser du att den är full av mäktiga kvinnor. Du har Morgana, Guinevere, Nimue … Det är på tiden att deras historia berättas, säger Frank Miller. TV-SERIEN CURSED är baserad på romanen han har gjort tillsammans med Tom Wheeler. Frank Miller har ritat illustrationerna som sticks in mellan något kapitel här och var medan Tom Wheeler har skrivit texten. Att Frank Millers namn står först på omslaget är ingen tillfällighet då han är något av en superstjärna i serietidningskretsar. Hans Daredevil: Born again, Sin City och 300 räknas till nördkanon, och Dark Knight Returns från 1986 kallas fortfarande för den bästa serieromanen som gjorts om Batman. HAN HAR FÖRSTÅTT gjort mer än ”bara” illustrerat Cursed. Berättelsen är millerskt gritty och frossar i godtyckligt våld där utskjutande lemmar har en tendens att skiljas från sina kroppar. I den jämförelsevis nedtonade tv-serien ser vi den australiska skådespelaren Katherine Langford, känd från 13 Reasons Why, i rollen som Nimue. Men sagan om Excalibur, kung Arthur och riddarna av det runda bordet är fylld med välkända namn som Sir Lancelot, Morgana le Fay och trollkarlen Merlin. – Första gången mina föräldrar läste Sagan om ringen till mig var jag åtta och vi var i Ungern för att farsan filmade där. Jag blev helt torsk på det där med orcher och alver och sagor och äventyr, säger Gustaf Skarsgård som spelar Merlin. NÄR VI STÖTER på Gustaf Skarsgårds Merlin är han en bruten man. Alkoholiserad, bespottad och någonstans på vägen har han blivit av med sin trollkraft. Samtidigt förstår vi att han har ett band till svärdet som sträcker sig över många mansåldrar. Jag frågar Gustaf hur det var att ta sig an en så ikonisk karaktär. – Utmaningen är att släppa förväntningarna och göra karaktären till sin egen. Fördelen med Merlin är att även om han har gjorts i så många tappningar så finns det inte en tydlig bild om vem den trollkarlen är, jämfört med Dumbledore eller Gandalf. Jag känner ingen skyldighet att upprätthålla något slags arv. Den tolkning vi gör är något helt nytt som man inte har sett förut, säger han. CURSED SPELADES IN under nio månader runt om England och Wales. Stora delar av serien utspelar sig i vackra lummiga skogsmiljöer eller i pittoreska byar. ”It celebrates nature”, säger Frank Miller när jag frågar honom om hur tv-seriens estetik skiljer sig från andra Miller-adaptioner som Sin City och 300. Gustaf kan relatera till det, eller åtminstone till vad han själv kallar “en djup längtan till naturen”. – Det har antagligen att göra med att jag växte upp på Söder. Om vi skulle ut till naturen så fick jag hoppa på tunnelbanan och åka till Björkhagen. Det var vår relation till naturen, säger han och tillägger att det kanske var därför han fastnade för fantasygenren och lajvrollspel. Var du en lajvare? Berätta mer! – När jag var 12–13 år så drogs jag med på lajv med kompisar och höll på med det i några år. Det är så det är med yrket också, det har alltid funnits en längtan att få utforska. Inte så mycket att fly mig själv utan glädjen och nyfikenhet i att få uppleva andra världar, människor och miljöer. Jag ser mig själv som en proffslajvare här, där jag får rida på häst, vifta med trollstavar och få betalt för det, säger Gustaf Skarsgård. TROTS ATT GUSTAF vurmar för fantasy och ägnade sina tidiga tonår åt att rollspelslajva i skogen berättar han att han aldrig fångades av historien om kung Arthur och det magiska svärdet. – Jag har ingen vidare stark relation till den. Jag minns den gamla 80-talsfilmen Excalibur och såklart Svärdet i stenen. Min farsa var ju också med i en kung Arthurfilm, kom jag på (Stellan Skarsgård spelar skurken Cerdic i King Arthur från 2004, reds.anm). Men jag tycker att den är så vag. Det finns ingen tydlig referens där som får mig att känna att den är min, den har tolkats så vitt och så olika. Nä, jag har ingen sentimental relation till den. UTÖVER MANUSPLUGG FYLLDES schemat med fäktning, ridning och pilbågsskjutning. Då serien spelades in under en så koncentrerad period i Storbritannien kunde Gustaf ägna mycket tid i hotellrummet åt att hitta en röst och ge kropp till rollen. – Det var aldrig tungt eller jobbigt, utmaningarna var mer av konkret form. Hur ska jag få till den här långa trollformeln på ett keltiskt älvspråk samtidigt som jag svingar nåt form av vapen? Den typen av utmaningar. Hur gör du för att trolla på älviska utan att bli självmedveten? – Mitt jobb går ut på att släppa självmedvetenheten i utförandeögonblicket. Om jag inte kunde det så skulle jag inte vara skådis. Paradoxen med att vara skådespelare är att göra all förberedelse du kan fram till den punkten du ska framföra det. Då måste du släppa allt och bara vara i ögonblicket. Om du står där och aktivt försöker utföra det du har förberett dig på blir det inte levande. Hela arbetet går ut på att förbereda sig så pass väl att du vid det ögonblicket kan strunta i det. ”ARTHURMYTEN ÄR FULL AV MÄKTIGA KVINNOR.”” NR 07, 2020 | NÖJESGUIDEN 23