Svensk Golf 1
solut. På ett sätt är jag väldigt glad över att h
a tagit tre titlar på Europatouren, men samtidigt känns det inte som att jag har fått ut riktigt allt. Hur har det varit att följa Peters karriär på så nära avstånd? Olle: Det fi nns inget värre än när han spelar. Jag börjar bli nervös redan på uppvärmningen när jag sitter hemma. Sedan följer jag resultatrapporteringen på datorn. Hur fan kan han göra bogey på den där par femman, där ska det vara birdie! Det är faktiskt lättare att vara med. Peter: Pappa har inte varit kontaktbar när jag eller syrran har tävlat. Olle: På ett sätt är det skönt att det snart är över. Vilket ögonblick är det lyckligaste? Olle: Det var roligt att få gå caddie när Marlene vann på damernas europatour. Med Peter är det när han fi ck spela lördagsronden i British Open med Jack Nicklaus 1996 och blev sjua. Det kändes stort. Peter: För mig är den dagen den största besvikelsen. Så knäckt har jag aldrig varit i hela mitt liv och jag kan nästan få tårar i ögonen när jag tänker på det. Att få spela med Nicklaus i tredje bollen från slutet var hur stort som helst. Så började jag med fyra birdies och två par på de sex första hålen och gick som på moln. Sedan gjorde jag ett par bogeys innan jag drog i en ”fyrpel” på 14:e och avslutade med dubbel på 18:e. Efteråt var allt bara nattsvart. Olle: Jag tänker inte på det, utan minns mer hur mycket folk det var och vilken Eriksgata Nicklaus hade. Tänk att du låg trea i British Open Peter. Peter: Som du hör tycker vi lite olika om saker och ting, så du kanske förstår att vi har haft våra duster där ute. Olle: Sedan du gjorde dig av med mig som leader of the band har du inte utvecklats lika mycket. Du skulle ha hållit dig till mig. Peter: Det där har man fått höra några gånger. Du tränade mig fram till 2001. Sedan bytte jag och började vinna mer. Olle: Du var sjua i British Open. Vann i Marocko. Sedan började du tappa kortet och sånt. Du var en bolltalang men blev för teknikfi xerad. Man måste ha andra egenskaper för att lyckas i golf. Peter: Pappa är en duktig tränare. Det är få som har sånt öga som han. Men med mig gick han i lås. Och jag skulle vilja säga att det var du som gjorde mig extremt teknisk. Olle: Nej, nej, nej. Peter: Ja, som du förstår har det var ganska många shower på olika ranger genom åren och jag har tänt till när pappa har slängt ur sig något. Men jag har nog varit ganska tuff mot dig också Kasper? Kasper: Ja, det har du varit. Jag har mått dåligt över det några gånger. Jag har ofta fått höra att jag tränar för lite. Bland annat minns jag när du skickade ut mig på övningsfältet i sju timmar för att slå järntreor. Peter: Kasper har tränat mycket men inte riktigt haft min tjurighet. Han har tränat mer på det lättillgängliga. Det gäller att orka slå järntreor ett tag också, inte bara stå och leka med wedgar för att det är roligt. Kasper: Fast egentligen har pappa varit borta så HEDBLOMS om hedbloms OLLE OM PETER: ”Alla säger att han är så glad på banan jämt. De har fel. Han kan vara riktigt elak där ute, men han visar det inte så mycket utåt.” OLLE OM KASPER: ”Kasper är betydligt lugnare än sin pappa och när det gäller det extrema golfi ntresset är han på samma nivå som jag. Jag tror han kan bli en bra tränare, eftersom han redan förstår vad som är viktigt – att man måste vara enkel.” PETER OM OLLE: ”Pappas styrka är att han aldrig har tränat nån för pengarnas skull, utan för kärleken till spelet och lusten att få hjälpa till. När slutet av dan kom var han oftast en timme efter i schemat, då han dragit över tiden på varenda lektion.” PETER OM KASPER: ”Hans akilleshäl är nog att han har varit med mig ute på touren för mycket. Han har fått höra så mycket dåliga grejer, om yips och dåliga känslor, att han fått troll i huvudet. Han har alltid varit så intresserad att han har tagit in allt.” mycket att han inte har haft nåt att göra med min golf. Det har mest varit jag och farfar. Mellan jag var 10 och 17 var vi ihop hela tiden. Olle: Under din storhetstid! Det är ditt fel att han tappade spelet Peter. Du skulle aldrig ha börjat skicka i väg honom till andra tränare. Peter: Han hade Olle som tränare och mig och klubbens pro som stod vid sidan om och också tyckte saker. Det var inte lätt med alla röster som fl ög överallt så därför kom vi fram till att låta honom gå nån annanstans. Men då hade vi nog satt för många troll i huvudet på honom redan. Hur tuff t har det varit att växa upp med en så framgångsrik pappa och försöka bygga en egen karriär Kasper? Kasper: Det har väl legat där hela tiden att man måste prestera. Men ändå inte så mycket som man kan tro. OLLE HEDBLOM HAR precis fyllt 73 år. Barnbarnet Kasper är bara 20 och i det moderna samhället fi nns det relativt få beröringspunkter mellan olika generationer, som tycks glida ifrån varandra mer och mer i dagar av teknikhets och individualisering. Men inför golfen tycks vi alla vara lika. Därför är det charmigt att lyssna till passionerade diskussioner om svingens olika positioner och berättelser om hur de legat bredvid varandra i soff an och kollat in tourtävlingarna på Olles 78-tummare och haft en ständigt pågående dialog om spelets utveckling. Kasper: Jag och farfar är nog kopior är jag rädd. Vi är båda extremt intresserade av golf. Olle: Du får inte bli det Kasper. Det är så få som har den charmen att man kommer undan med det (skratt). Plötsligt blir Olle lite eftertänksam och ansiktet får ett allvarligare uttryck. Olle: Mig har nog många betraktat som lite… märklig. På grund av mitt golfi ntresse. Alltså, jag tror nog att de tycker om mig också, men ja, märklig. Peter: Hans golfi ntresse är det inte många som slår. I hela sitt liv har han levt golf och klippt ut artiklar, tagit hem fi lmer och tittat på tv. Och han gör det fortfarande – 24 timmar om dygnet. Hur hade livet varit utan golf? Olle: Det har jag funderat på. Tråkigt, tror jag. Vad fasiken hade jag gjort annars? Jag hade väl blivit som alla andra, tittat lite på ishockey ibland. Peter: Det är svårt att tänka nåt annat än golf när det gäller pappa. Han har inget annat intresse. Olle: Därför är det skittråkigt när man inte riktigt är med längre. Det fi nns liksom inget som triggar om Peter slutar. Det känns tungt. Det är precis som att det är begravning snart. Men nu får den här långa resan fortsätta med honom. Olle nickar mot Kasper. I höstas checkade barnbarnet Hedblom in på den svenska tränarutbildningen, för att fortsätta familjens liv i golfens tjänst. Kasper: Jag skulle fortfarande vilja bli världens bästa spelare men kan jag inte det så vill jag bli en väldigt SVENSK GOLF | 1 2015 63