Kultursamverkansmodellen 1
Rapport: Kultursamverkansmodellen verksamhetsområ
den saknas uppgifter för regionen i en del tabeller som innehåller totala intäkter. Basår I tidsserierna med årliga bidrag använder vi 2010 som basår. Det var året innan kultursamverkansmodellen infördes i de fem första regionerna. Att använda 2010 som basår ger en bild av hur de fem första regionerna valt att fördela bidragen 2011 och framåt. Men man får vara medveten om att elva regioner gick med först 2012 och fyra regioner 2013, och att det var först då dessa regioner även fördelade det statliga bidraget. Av praktiska skäl har vi dock valt att redovisa förändringstal mellan 2010–2018 för samtliga regioner.5 I tabellerna har vi också valt att redovisa förändringstal mellan enskilda år och det går så klart även att beräkna egna förändringstal för olika perioder. Redovisning av statliga och regionala bidrag per kulturområde De årliga statliga och regionala bidragen redovisas separat endast när de redovisas per region och inte också per kulturområde. När årliga statliga och regionala bidrag redovisas per kulturområde redovisas de årliga statliga och regionala bidragen sammanslagna. Detta eftersom det nu är regionerna som beslutar om hur både de statliga och de regionala årliga bidragen ska fördelas ut på olika verksamheter och kulturområden. Utifrån detta helhetsansvar som regionerna nu har, ofta med hopslagna budgetar som innehåller både de statliga och regionala bidragen, är det inte lika meningsfullt att särredovisa de årliga statliga och regionala bidragen per kulturområde. Regionerna har också möjligheter till olika omflyttningar av årliga statliga och regionala bidrag mellan kulturområden utan att det innebär någon reell förändring i ekonomiska förutsättningar. Regionerna kan också tillämpa olika fördelningsprinciper, exempelvis proportionerliga fördelningar, vilket innebär att alla verksamheter och kulturområden får samma proportion statliga och regionala bidrag. Kategorisering i kulturområden I början av de kulturområdesvisa avsnitten finns tabeller som listar vilka verksamheter som ingår i respektive kulturområde samt kompletterande beskrivningar av den verksamhet som inte kunnat härledas till området. Årliga statliga, regionala samt kommunala bidrag och övriga intäkter har delats upp på kulturområden i den mån det har varit möjligt. Några regioner redovisar många verksamheter ihop och dessa kategoriseras till området konst- och kulturområdesövergripande verksamhet som Kulturrådet skapat i uppföljningssyfte och som inte ska förväxlas med det tidigare området konst- och kulturfrämjande verksamhet. Området konst- och kulturfrämjande verksamhet har utgått ur förordningen som reglerar kultursamverkansmodellen och främjandeverksamhet redovisas numera så långt som möjligt inom de olika konst- och kulturområdena. När det gäller området professionell bild- och formverksamhet och museiverksamhet har vi valt att redovisa några konstmuseer i båda avsnitten, då det inte är självklart vilket område verksamheten främst tillhör. Se vidare i avsnittet ”Kulturområdena”. Avslutningsvis kan betonas att det är viktigt att inte lyfta en tabell ur sitt sammanhang utan att se tabellerna som en utgångspunkt att vidare diskutera konst- och kulturområdenas ekonomiska förutsättningar och utveckling. 5 Vi har gjort bedömningen att använda 2011 och 2012 som basår för de regioner som gick med 2012 respektive 2013 inte väsentligt hade gett en annorlunda bild av utvecklingen i regionerna. 13/119