Kultursamverkansmodellen 1
Rapport: Kultursamverkansmodellen Kulturområdena
I figur 4 och i tabell 7 visas utvecklingen av de årliga statliga och regionala bidragen fördelat mellan de sju olika konst- och kulturområdena som pekas ut i förordningen för kultursamverkansmodellen. Fördelningen på kulturområdena utgör endast en uppskattning då vissa verksamheter organisatoriskt redovisats i en annan huvudkategori. Exempelvis ligger vissa konstmuseer inom museiverksamhet i den här sammanställningen istället för inom bild och form. Även arkiv, hemslöjd och film redovisas i vissa regioner inom andra huvudkategorier. Det finns också regioner som redovisar ett flertal verksamheter i klump där ingen verksamhet, utifrån organisatorisk inriktning, kan anges som huvudsaklig verksamhet. Det rör vanligtvis regioner som samlat flera verksamhetsinriktningar inom den egna förvaltningen. Verksamheter som inte kunnat kategoriseras till en huvudkategori har redovisats inom kategorin konst- och kulturområdesövergripande verksamhet6, vilket är en kategori som Kulturrådet skapat i uppföljningssyfte och som inte ska förväxlas med det tidigare området konst- och kulturfrämjande verksamhet. Området konst- och kulturfrämjande verksamhet har utgått ur förordningen som reglerar kultursamverkansmodellen och främjandeverksamhet redovisas numera så långt som möjligt inom de olika konst- och kulturområdena. Störst andel av de årliga statliga och regionala bidrag som gått att härleda till ett område har fördelats till professionell teater, dans och musik, mellan 61 och 64 procent. Näst störst andel gick till museiverksamhet och museernas kulturmiljöarbete. Fördelningen mellan de olika kulturområdena har inte förändrats i någon större utsträckning under perioden, men området professionell bild- och formkonst är det område som sett störst ökning i årliga bidrag. Även området regional enskild arkivverksamhet har sett en ökning, medan professionell teater-, dans- och musikverksamhet minskat sin andel något. I tabell 9 redovisas utvecklingen av de årliga statliga och regionala bidragen per huvudsakligt kulturområde. Denna sammanställning skiljer sig i vissa delar åt från de tabeller som redovisas i varje kulturområdesspecifikt kapitel, eftersom vissa verksamheter kan förekomma i två kategorier. Det är främst inom området professionell bild- och formkonst som tabellerna skiljer sig åt, då konstmuseer redovisas i huvudkategorin museer i tabell 9 men även förekommer inom avsnittet om bild- och formverksamhet. I tabell 10 visas utvecklingen av de årliga kommunala bidragen per kulturområde och i tabell 11 de totala årliga offentliga bidragen. I tabell 8 redovisas andelen av de totala intäkterna per kulturområde som utgjorts av årliga offentliga bidrag respektive övriga intäkter. 6 De olika verksamhetsdelarna inom kategorin Konst- och kulturområdesverksamhet presenteras i de kulturområdesvisa avsnitten där de har tillhörande verksamhet. Kategorin har inte getts något eget avsnitt i denna rapport. Verksamheter som ingår i konst- och kulturområdesövergripande verksamhet men inte presenteras i något avsnitt av rapporten är Strateg för nationella minoriteter och urfolk i Norrbotten, Mångkulturverksamhet i Västerbotten och Särskild satsning: digital utveckling i Skåne. 24/119