Tillbaka till framtiden Framtiden är svår att för
utspå. Det är lättare att titta i facit. Här är valda delar ur Karlskoga kommuns vision för 2020, som klubbades igenom 2010. • År 2020 är Karlskoga känt för att vara en pedagogiskt och kunskapsmässigt banbrytande utbildningsort från förskola till högskola. • Har det utvecklats skapande möten mellan akademi och näringsliv genom Science Park. • Är Karlskoga känt som ett hållbart samhälle som bejakar nytänkande, mångfald och handling. • Är Alfred Nobels Karlskoga etablerat och känt för hög teknisk kompetens och gynnsamma villkor för industriell tillverkning, forskning och utveckling. • Har det sjönära Karl skoga utvecklats. Staden har även utvecklat ett tydligare centrum samt erbjuder attraktiva boenden och miljöer. • Karlskoga har ett akutsjukhus, med ett brett utbud, som befolkningen på båda sidor om länsgränsen kan lita på dygnet runt. • Har Karlskoga bra kommunikationer med fokus på Nobelbanan, flyg (Örebro flygplats), vägar och kollektivtrafik. Den urbana normen ifrågasätts allt mer På Karlskoga folkhögskola kan man lära sig mer om framtidens ”Bredbandsbullerbyar” och kanske till och med själv ta steget från stad till land. – Hundratusentals jobb kan skapas i framtidens postfossila jordbruk, säger Nikolas och Ingrid Berg som är kursansvariga för kursen ”Framtidens by”. Den nya ”Gröna vågen” är mer än bara en trend. Den ska ses som en permanent social rörelse, enligt landsbygdsforskare Emil Sandström vid Sveriges lantbruksuniversitet i Uppsala. Han slår dessutom fast att självhushållningsrörelsen växer sig allt starkare och är här för att stanna. I så fall är kursen ”Framtidens by - bredbandsbullerbyar” helt rätt i tiden. Här pluggar ett 20-tal elever på distans och halvtid. Tre gånger per termin träffas man till fördjupande intensivhelger. Studierna är uppdelade i sex block med bykulturen i centrum, bland annat ”den demokratiska byn”, ”den jordnära byn” och ”den lärande byn”. Maten är central – Deltagarna är en brokig samling, men med det gemensamt att de längtar att omsätta sin längtan efter förändring i något praktisk. Det är mötet med andra, i samtal och diskussioner, som det skapas kraft och tro på att förändring är möjligt, säger Ingrid Berg. Kursen vid Karlskoga folkhögskola är en del av ett betydligt mycket större nätverk, delvis informellt, och syftet är att utforska hur vi kan bygga hållbara gemenskaper tillsammans, 13 för att återbefolka landsbygden och återskapa en lokal matproduktion. som har siktet inställt på ett samhälle där landsbygden återbefolkas och maten är ekologisk och närodlad. – Matproduktionen är helt central i framtidens byar, slår Nikolas Berg fast. Mycket längtan De blickar inte nostalgiskt bakåt till den svenska landsbygden på 60-talet. Några tydliga förebilder finns heller inte. Däremot finns det en rad initiativ inom olika områden som studeras och inspirerar. Exempelvis planerar det kommunala bostadsbolaget i Sollefteå landets första Bredbandsbullerby. På närmare håll finns REKO-ringen i Karlskoga, som kopplar samman lokala matproducenter med konsumenter, samt klustret av ekomatproducenter runt Svartå. – Det finns så mycket längtan efter andra sätt att leva hållbart och hushålla med resurserna. Vi är en del av den omställningsrörelsen, säger Ingrid Berg. Efter årsskiftet startas en ny kurs på Karlskoga folkhögskola som också leds av Nikolas och Ingrid Berg. Den heter ”Ekopedagogik – att skapa fred med jorden”.