Lera 1
REPORTAGE: KERAMIKENS ROLL I BYGGANDET KERAMIKENS
ROLL I BYGGANDET För att bygga hållbart för miljön behöver vi bygga hållbart över tid. Ju längre livslängd ett material har, desto bättre för miljön. I Sverige råder bostadsbrist och vi behöver bygga massor av nya bostäder. Att använda keramik i vårt framtida byggande är ett bra långsiktigt alternativ. Text SOFIA TJERNSTRÖM Illustration ERIK NYLUND B ostadsbristen i Sverige är stor. Under de senaste åren har det byggts så att det knakar, men trots detta räknar Boverket med att det fram till 2029 behövs 59 000 nya bostäder. Per år. Byggoch fastighetssektorn står för cirka 20 procent av Sveriges totala utsläpp av växthusgaser och Sverige har som mål att utsläppen ska vara 0 procent år 2045. Hur ska vi kunna bygga så många nya bostäder på ett hållbart sätt? Kan keramiken spela en roll i detta? VAD ÄR HÅLLBARHET OCH GÅR DEN ATT MÄTA? Sedan Brundtlandrapporten 1987 har hållbar utveckling definierats som ”en utveckling som tillfredsställer dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillfredsställa sina behov”. Detta har blivit en överordnad princip globalt och ett övergripande mål för svensk politik. Klimatförändringarna påverkar förutsättningarna att leva på vår planet och vi behöver minska utsläppen av växthusgaser för att bromsa dem. För att kunna begränsa behöver man kunna mäta och jämföra. Ett sätt är att beräkna hur mycket växthusgaser, så kallade koldioxidekvivalenter, CO2e, olika produkter bidrar med. Från i år gäller i Sverige krav på klimatdeklaration vid uppförande av nya byggnader. Utsläpp av växthusgaser till och med byggskedet, vilket innefattar allt från uttag av råvara till tillverkning och byggnation samt transporter, ska redovisas. I en EPD, environmental product declaration, görs en livscykelanalys där även användning och slutskede för produkten räknas med. Ökade krav på byggindustrin har lett fram till flera olika certifieringssystem för både hela byggnader och enskilda material, flera instanser förespråkar EPD som underlag, till exempel Miljöbyggnad, Breem och Leed. HUR HÅLLBART ÄR KERAMIK? För keramiska material är delar av tillverkningsprocessen och transporter en utmaning. Själva råmaterialet till keramik – lera – är ett av de vanligaste ämnena i jordskorpan och inte en ändlig resurs. Bränningen, vid höga temperaturer, har tidigare skett med naturgas eller olja och arbetet är igång med att ställa om till förnybara energikällor. Sverige importerar mycket keramik från länder runt Medelhavet där förutsättningar finns för solenergi. Transporter, både av råmaterial och färdiga produkter, går oftast på båt eller tåg, vilket också bidrar till klimatpåverkan. Även om just dessa två transportsätt är bättre än med lastbil. Byggkeramik går sällan sönder och kräver under användningstiden sällan renovering eller utbyte. Rengöring kan oftast ske med enbart vatten. Byggkeramik återvinns sällan vid rivning vilket är något som kan ändras då det är möjligt att återvinna hela plattor och krossat material kan ingå som råmaterial i nytillverkning. Idag används utrivna plattor bland annat som fyllnadsmaterial vid väg- och järnvägsbyggen. Så som lagen om klimatdeklarationer är skriven idag räknas byggkeramik med om det är en del av det utvändiga klimatskalet, alltså som fasad- eller takmaterial. EPD:er finns framtagna för flertalet byggkeramikprodukter, till exempel olika kakel och klinkerplattor. Livscykelanalyser baseras på en förväntad livslängd, för nya byggnader räknar man normalt med en tidshorisont på 30 till 50 år. Vi bygger alltså hus som beräknas hålla i 30 eller som mest 50 år. Borde vi inte bygga hus som ska stå längre? Mycket, mycket längre. Vad skulle det innebära om livscykelanalysen gjordes på 100 år? Eller 200? Med ett material som bevisligen håller i hundratals år blir den reala klimatpåverkan mycket god. 38 LERA #2 2022