BIOINNOVATION 2019 1
MATERIAL VISIONEN OM ATT ÅTERTA VÄRDEKEDJAN FÖR S
VENSK ULLFÖRÄDLING Varje år slängs tonvis av svensk ull. Anledningen till det är framför allt avsaknaden av en fungerande inhemsk värdekedja. Men det vill projektledare Rebecca Josefsson för Hypotesprövning Steg 1-projektet ”Disruptiv systeminnovation för svensk ullförädling” ändra på. För ett par år sedan berättade Rebecca Josefssons farfars bror att han inte kunde göra något med sin ull – han fick varken betalt för eller hade någon som ville ta emot den. Det fick Rebecca som precis börjat studera vid Textilhögskolan att börja fundera. – Varför skulle det inte gå lika bra att använda svensk ull i klädindustrin då den inte skiljer sig från utländsk? Andra sa till mig att det inte går, men jag ville prova för att veta säkert, säger Rebecca Josefsson och fortsätter; – Ull är dessutom ett fantastiskt användbart material som bland annat besitter smutsavvisande och antibakteriella egenskaper. För att ge andra material liknande egenskaper används idag skadliga kemikalier. Kemikalier används även i mycket större omfattning på får utomlands än i Sverige. Ökad efterfrågan på inhemsk ull En fungerande inhemsk värdekedja för ull fanns i Sverige fram till 80-90-talet. Men sedan dess har det på grund av bristande efterfrågan varken funnits tvätterier eller spinnerier för en storskalig förädling av ull i landet. – Tack vare de senaste årens ökade intresse för hållbarhet ser vi nu en ökad efterfrågan hos svenska modeindustrin för vår egen närodlade och miljövänliga råvara ull, säger Joel Arnoldsson, biträdande projektledare vid Wargön Innovation. Pusselbitar för återtagandet Utmaningen, enligt både Rebecca och Joel, kring att återupprätta en inhemsk värdekedja består dels i att den ekonomiskt ska bära de nödvändiga steg som Disruptiv systeminnovation för svensk ullförädling är ett Hypotesprövningsprojekt – Steg 1 som pågick mellan april 2019 och februari 2020. Budget: 454 000 SEK. Deltagare: Tomorrow Textiles, Wargön Innovation, Ullkontoret, Högskolan Borås, Ullförmedlingen, A New Sweden och Tiger of Sweden. 25 storskalig förädling av ull kräver. Där är etablering av ett så kallat kamgarnsspinneri, där garnet görs tunnare och starkare för att möta modeindustrins krav på kvalitet, samt investering i speciella whole garment-maskiner centrala pusselbitar. Men en annan utmaning är också att lyckas spinna svensk ull i önskad kvalitet. – I projektet lyckades vi ta fram prototyper som bevisade att det går att spinna Gotlandsull i ett semikamgarnsspinneri, detta då det idag inte finns ett kamgarnsspinneri i Sverige, och därefter sticka det i en whole garment-maskin, i vilken man 3D-printar plagget utan varken tillskärning eller sömnad, vilket leder till mindre spill, berättar Rebecca Josefsson och avslutar; – Nu vill vi jobba vidare med att utifrån modeindustrins vilja och behov skapa förutsättningar för att göra textilbranschen mer hållbar. Om drygt ett år hoppas jag att vi har etablerat en ullproduktion på pilotnivå och om ett par år i större skala. n Foto: Philip Israelsson