BIOINNOVATION 2019 1
KEMIKALIER OCH ENERGI – Vi är de första i världen
som producerar det här algmaterialet i pilotskala. Om vi lyckas med att få till en optimal beläggning kan det få en stor påverkan på solcellsbranschen med effektivitetsökningar på upp emot fem procent utifrån vad vi hittills har kunnat påvisa. Det skulle innebära en minskning av koldioxidutsläpp med miljontals ton per år, förklarar Sofie Allert och fortsätter; – För även om solceller ofta ses som ett miljövänligt alternativ är de idag inte så effektiva. Om vi skulle kunna ändra på det med hjälp av biobaserade material vore det extra kul. EN ANNAN ORGANISM som liksom kiselalgen lever i saltvatten – vilket 98 procent av allt vatten på jorden består av – är sjöpungen. Sjöpungar, som finns på alla kontinenter utom Antarktis, är ryggradslösa filtrerare som växer och odlas likt musslor. Deras tunikor – mjuka skal – består av ren cellulosa fri från lignin. Och det är just sjöpungens cellulosa som Ulrika Rova, professor i biokemisk processteknik vid Luleå tekniska universitet, tillsammans med sina forskarkollegor intresserat sig för i delprojektet ForceUpValue. – Vi undersöker om vi av cellulosan från sjöpungens ytterhölje, och även från restprodukter av skog, kan få fram livsmedelsprodukter med prebiotiska egenskaper till nytta för människor och djur. Det finns till exempel ett stort intresse från foderindustrin kring prebiotikan som ett sätt att kunna minska mängden antibiotika, berättar Ulrika Rova. Med hjälp av kemiska processer och enzymer utvinner Ulrika och hennes forskarteam nyttiga kostfibrer, så kallade celloligosackarider (COS) från sjöpungar odlade på svenska västkusten. Kostfibrer som har prebiotiska egenskaper som verkar hälsofrämjande för mag- och tarmfloran. – Just nu tittar Essum, företaget som utvecklade Verum hälsofil, på den prebiotiska potentialen hos kostfibrerna vi har tillverkat från sjöpungar – och resultatet ser väldigt lovande ut, säger Ulrika Rova. PREBIOTIKAN SOM TAS fram i ForceUpValue-projektet skulle med fördel kunna integreras i allt från djurfoder, till en mängd livsmedel som exempelvis mejeri- och bageriprodukter. Och redan innan projektet är slut senare i år hoppas Ulrika att de har tagit fram en slutprodukt i form av ett bröd med prebiotiska egenskaper. – I Sverige växer många upp med en känslomässig koppling till havet och skogen. Att kunna göra hållbart producerade livsmedelsråvaror som främjar hälsa med det som utgångspunkt är ju fantastiskt, säger Ulrika Rova och fortsätter; – Den blå bioekonomin är något som börjar växa i Sverige och som jag ser har en enorm potential att bidra till en mer hållbar framtid. Och det är något Sofie Allert på Swedish Algae Factory helt håller med om. – Våra hav är en extremt underutnyttjad resurs med tanke på att de täcker 70 procent av jordens yta. Här ser jag att material från havet som kan odlas i saltvatten har en väldigt viktig roll i att säkerställa att biomassaproduktionen kan hållas inom planetens gränser utifrån det stora behov som finns, avslutar hon. n Alger under mikroskop. Foto: Swedish Algae Factory Förbättring av verkningsgraden hos kiselbaserade solceller genom applicering av biobaserat material från alger är ett Hypotesprövningsprojekt – Steg 1 som pågick mellan maj och december 2019. Budget: 1 MSEK. Partners: Swedish Algae Factory AB (SAFAB) och Stiftelsen Chalmers Industriteknik (CIT). Blå bioekonomi handlar om användandet av förnyelsebara naturresurser från salt- och sötvatten. Den bidrar till att minska den negativa miljöpåverkan som användandet av fossila material innebär inom de blå näringarna. Blå bioekonomi är en del i det större begreppet cirkulär ekonomi. Källa: Jordbruksverket 5 ForceUpValue - Prebiotika från skog och hav är ett delprojekt i innovationsprojektet BioEkonomi 2.0 – Bättre valorisering av restströmmar. Budget: 7 710 000 SEK. Partners: Luleå Tekniska Universitet, Marin Biogas AB, Sveaskog Förvaltnings AB, Essum AB, Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU), LTU Business AB samt Dyrka AB.