Byggnadsarbetaren Ledare
Byggnadsarbetaren Sju frågor
Byggnadsarbetaren Bilden
Byggnadsarbetaren Byggnytt
Byggnadsarbetaren Chefen och mutorna
Den utpekade chefen ska enligt en källa ha tagit
emot mutor i en bil utanför ett bygge i Stockholm. Mannen på bilderna är inte den mutade arbetschefen. OBS! BILDEN ÄR ARRANGERAD Cheferna – vägen in för svartarbete Kriminella företag betalar mutor för att få kontrakt på byggen. De mutade är nyckelpersoner på arbetsplatsen: arbetschefer, platschefer och projektledare. Det fi nns olika typer av korruption inom byggbranschen. Dels inom den vita sektorn, som när chefer för stora byggföretag mutar kommuntjänstemän för att vinna upphandlingar. En typ av korruption som lyfts fram i ljuset rejält efter mutskandalerna i Göteborg, där Peab var inblandade. MEN DEN TYP AV KORRUPTION som Byggnadsarbetarens reportage handlar om är mutor inom den svarta sektorn, en korruption som ännu inte belysts så mycket. I rapporten ”Storskaliga skattebrott”, som Brå publicerade förra året, tas problemet med korruption inom den svarta sektorn upp. Kriminella som intervjuas i rapporten menar att mutor inom organiserat svartarbete i byggbranschen är ett måste för att få kontrakt. Lars Korsell, enhetschef på Brå, förklarar hur korruptionen går till: – Fördelen med byggbranschen för kriminella är att det är där pengarna fi nns. Nackdelen är att man på något sätt måste få kontrakten trots att man är kriminell. Ett sätt är att hitta nyckelpersoner som avgör vilka underentreprenörer som ska anlitas och muta dem. Dessa nyckelpersoner är platschefer, arbetschefer eller projektledare – personer vars arbetsuppgift är att anlita underentreprenörer. EN KRIMINELL, SOM SJÄLV organiserat svart arbetskraft, säger i rapporten att storleken på mutorna brukar handla om två till tre procent av värdet på kontraktet. En skattebrottsutredare som uttalar sig i rapporten säger sig ha hört summor på 20 000 till 30 000 kronor. Men Byggnadsarbetarens avslöjande visar att den mutade arbetschefen på Lindqvist Bygg fi ck 76 600 kronor i mutor för en period på 16 veckor. Enligt Byggnadsarbetarens källor ska mutorna ha betalats ut av fl era företag under tio års tid. I Byggnadsarbetarens reportage är det mindre bemanningsföretag som betalat mutorna. Enligt Lars Korsell är det svårt att säga om bemanningsbranschen är överrepresenterad inom den här typen av korruption. – Vi har inte sett något mönster, men bemanningsföretagen fi nns helt klart med i bilden. Det fi nns en stark koppling mellan svarta pengar och svart arbetskraft. Bemanningsföretagen levererar arbetskraft, den varan som en stor del av de svarta pengarna kretsar kring. Är det vanligt att företag i den svarta sektorn mutar chefer på byggarbetsplatser? – Byggbranschen har problem med svartarbete. Att den här typen av korruption skulle vara ovanlig tror jag inte. Men vi vet inte hur utbrett det är. Vad ska man göra för att komma åt problemet? – Branschen kan göra mycket genom att ha bättre kontroll på de personer som har den här typen av nyckelfunktioner. Man kan också tänka sig en viss arbetsrotation. PETER LEANDER NR 2 FEBRUARI 2012 BYGGNADSARBETAREN 23
Byggnadsarbetaren Olyckor
Byggnadsarbetaren Byggnadsverk
Byggnadsarbetaren Arbetsrätt
Byggnadsarbetaren Men sen då?
Byggnadsarbetaren Arbetsplatsen
Byggnadsarbetaren Test
Byggnadsarbetaren Grejer & grepp
Byggnadsarbetaren Efter jobbet
Byggnadsarbetaren Bildkrysset
Byggnadsarbetaren Inblick