Nordens Tidning 1
Några ordföranden i Föreningen Norden forts Axel
Gjöres – den förste efterkrigsordföranden Ordförande: 1945 - 1957 organisationerna att boningsorten inte längre har relevans när det gäller att skapa och odla nordiska kontakter. Utväxlingen av erfarenheter sker via andra kanaler. I sådana fall där kommunsammanslagningar resulterat i att de gamla kontakterna inte längre odlas eller där kommunen av ekonomiska skäl inte längre anser det värt att fortsätta med vänortssamarbete kan den lokala föreningen Norden på eget initiativ försöka hålla liv i vänortsverksamheten om än i mindre skala. Bengt Göransson. Ordförande: 2001 - 2006 Kristina Persson – den förste kvinnliga ordföranden. Ordförande: 2007 - 2012 PUBLIKATIONSVERKSAMHET Publikationsverksamhet har varit och är en central del av Föreningarna Nordens aktivitet. 1969 slogs de nationella medlemsbladen ihop till den gemensamma tidskriften Vi i Norden som till en början utgavs av den norska föreningen. 1977 övertog FNF:s förbundssekreterare Åke Landqvist redigeringen av tidskriften som var ett utmärkt instrument för att sprida nordisk kunskap och ställa reformkrav inför en bredare krets. I slutet var upplagan uppe i 100 000 exemplar. I tidskriften ingick temabilagor om bland annat Nordsatprojektet, energikrisen, kultursamarbetet och Nordiska Investeringsbanken. Ett annat forum för samhällsdebatt var utgivningen av årsböcker om övergripande nordiska frågor. Under Åke Landqvist ledning utgav FNF i slutet av 1970-talet böckerna Energi i Norden, Barnens miljö i Norden och Nordsånger. FNF fick också sansvaret för Nordiska rådets 25-årsjubileumsskrift. Sinikka Bohlin Ordförande: 2012 - 2018 Föreningen Norden i Sverige har i flera decennier årligen gett ut en officiell årsbok. Publikationen är uppskattad och får spridning utanför Sverige. Bland de senaste årsböckerna kan noteras Nöd och lust - Sverige och Finland i samtid och framtid (2009), Härlig är Norden (2013), Drottning Margaretas historia (2015) och Väljarnas hämnd - Populism och nationalism i Norden (2016). Idag håller sig föreningarna i Danmark, Finland, Norge och Sverige med medlemstidningar som utkommer 3-4 gånger i året i pappersform och som också finns i digital form. Berit Andnor Bylund – nuvarande ordförande Ordförande: 2018 - MEDLEMSANTALET MINSKAR Medlemsantalet steg under hela efterkrigstiden fram till början av 1990-talet då Föreningarnas Nordens sammanlagda medlemsantal var över 110 000. De senaste tjugo åren har medlemsantalalet 6 FÖRENINGEN NORDEN 100 ÅR bara handlade om Europa och väldigt litet om nordiska lösningar och nordisk gemenskap. Det tog några år innan både beslutsfattare och opinionsbildare insåg att det inte förelåg någon motsättning mellan det nordiska och det europeiska. I takt med att EU-medlemskapet blev vardagsmat för Finland och Sverige samtidigt som den europeiska integrationen gått på kryckor har värdet av nordisk gemenskap igen lyfts fram. FRAMTIDEN När det regionala samarbetets betydelse ökar är det inte mer än naturligt att fem nordiska länder med mycket gemensamt intensifierar samarbetet. Det är just det som Föreningarna Norden efterlyser på alla samhällsområden. Föreningarna Nordens betydelse för demokratiutvecklingen i de nordiska samhällena ska inte underskattas och fokus borde också framöver ligga på att stärka folkväldet. Genom föreningsliv utbildas medborgare i demokratiska färdigheter och det är synnerligen viktigt att den traditionen förs vidare. En av de livligaste Norden-debatterna på senare år har handlat om Förbundsstaten Norden som presenterades 2009 i debattartikel i Dagens Nyheter av Gunnar Wetterberg och som Wetterberg valde att kalla det för en realistisk utopi. Reaktionerna var positiva och han fick uppdrag av Nordiska rådet att skriva pamfletten Förbundsstaten Norden, som diskuterats flitigt. En av Wetterbergs argument är att ett förenat Norden skulle höra till världens tio-tolv största ekonomier. Föreningarna Norden i Norge och Sverige har ställt sig positiva till tanken på en förbundsstat, medan föreningarna i Danmark och Finland intagit en mer avvaktande inställning. Hur som helst har tanken väckt debatt och stort intresse inte minst bland ungdomen. I relation till de officiella nordiska samarbetsorganen är Föreningarna Nordens uppgift även i framtiden att vara opinionsbildande, informerande och idégivande. HENRIK WILÉN Texten finns i en längre version på FNF:s hemsida: https://www.fnfnorden.org/foreningarna-norden-100-ar minskat drastiskt, ett fenomen som gäller för de flesta medborgarorganisationer. 2018 var antalet medlemmar nere på 40 000 personer. Rekryteringen av nya medlemmar var inte lätt när samhällsdebatten i stort sett