Årsskrift 2000 1
Årsskrift 2000 Sida 2
Årsskrift 2000 Sida 3
Årsskrift 2000 Sida 4
Årsskrift 2000 Sida 5
Årsskrift 2000 Sida 6
Årsskrift 2000 Sida 7
Årsskrift 2000 Sida 8
Årsskrift 2000 Sida 9
Årsskrift 2000 Sida 10
Årsskrift 2000 Sida 11
Årsskrift 2000 Sida 12
Årsskrift 2000 Sida 13
Årsskrift 2000 Sida 14
Årsskrift 2000 Sida 15
Årsskrift 2000 Sida 16
Årsskrift 2000 Sida 17
Årsskrift 2000 Sida 18
Årsskrift 2000 Sida 19
Årsskrift 2000 Sida 20
Årsskrift 2000 Sida 21
Årsskrift 2000 Sida 22
Årsskrift 2000 Sida 23
Årsskrift 2000 Sida 24
Årsskrift 2000 Sida 25
Årsskrift 2000 Sida 26
Årsskrift 2000 Sida 27
Årsskrift 2000 Sida 28
Årsskrift 2000 Sida 29 förbisedd, till kunskap om
golfen under 1600-talet finner vi i skotten Thomas Kincaids omfattande dagböcker. Han var medicine studerande, vistades en tid i Holland som alla andra skottar, som på den tiden studerade medicin, förmodligen i Leyden; där han naturligtvis såg holländarna praktisera colf. Om han deltog i deras häftiga tidsfördriv är obekant. Från åren 1687/88 finns inte färre än 90 sidor, merparten om golf, i hans dagbok. Kincaid är veterligen den första att ge sig på en slags svinganalys, och han gör det 'patologiskt', säger han, vilket väl får betyda att han använder sig av samma metoder i analysen av svingen som man gör inom patologin, vetenskapen om organismens byggnad och funktioner. Han säger bl a: "1687 February 9. I rose at 7. I thought upon the method oj pathologie and in playing the golve, IJound that in all motions ojyour arms ye most contract your fingers verie strait". Detta vet varje golfknatte nu, liksom att: "The ball most be straight beJore your breast, a little towards the lejt Joot. " Handledning som. håner Ingen tvekan, dessa dagbokssidor är en fullmatad förstudie till en instruktionsbok, en 'clinic' handledning; men de innehåller så mycket mera golf. Kincaid skriver om allt, om klubbor och bollar, om 'hål och håla ut'; han börjar också fundera kring ett handicapsystem, och han presenterar grunderna till det vi har idag. Men frågan är om han inte körde fast i sin 'patologiska' attityd till spelet. Och tröttnade på golfen. Han var nämligen också en utmärkt bågskytt, och han valde till slut bågskyttet före golfen. Orsaken till det bytet kan vi bara spekulera över. Thomas Kincaid dog 1726. Det dröjde länge, dagboksanteckningarna upptäcktes 1938 och refererades först av G Campbell 1952 i A History oJGolfin Britain, innan vi fick möjlighet att läsa honom; men det tog inte många år, bara till 1740-talet, innan flera av hans ideer och tankar var allmängods. Thomas Kincaid och andra dagboksskrivande golfare höll till i Leith, spelade regelbundet, intog sina måltider där och talar om en bana. David Wedderburns skolelever kesade runt på Aberdeen Links med latin som golflingo. Är det då troligt att Kincaid och andra for långväga, för dyra pengar, kostade på sig klubbor och bollar och mat för att bara slå hit och dit? Nej! Och varför skulle Wedderburns elever ha ett latinskt ord för hål, om det inte fanns hål att håla ut? Om de här hålen var grunda eller fyrkantiga är oväsentligt, de var själva 'poängen' i spelet hur de än såg ut. Båda de här källorna har i sanning gjort vår golf, den med hål i, avsevärt äldre. Så gammal, att vi nu tryggt kan säga, att HÅLET blev allmänt i Skottland någon gång i början av 1600-talet. Kan vi räkna med nya fynd och en ännu äldre golf? Fynd, ja. Äldre, möjligtvis något decennium. I alla fall aldrig så forntida som 1457. Men, visst spelade man gouff då, ordet betyder ju bara 'slå till, hacka', och det gjorde man förvisso, dock utan vårt hål. Vår golfs vagga, den moderna golfens, stod alltså där, längs kusterna av kungadömet Fife, i Shakespeares tid. Virket i denna vagga är väl inte enbart skotsk martall utan också nordeuropeiskt lövträ. Kanske till och med holländsk pil och romersk pinje. Men det är en helt annan historia. REFERENSER: R Browning: A History O/Golf, 1955; D. Stirk: Golfin the Making 1979; S. Van Henge!: Early Golf, 1982; A. J. Johnston & J. F.Johnston: The Chronicles O/Golf: 1457 To 1857, 1993; D. Hamilton: Golf - Scotlands Game, 1998. 29
Årsskrift 2000 Sida 30
Årsskrift 2000 Sida 31
Årsskrift 2000 Sida 32
Årsskrift 2000 Sida 33
Årsskrift 2000 Sida 34
Årsskrift 2000 Sida 35
Årsskrift 2000 Sida 43
Årsskrift 2000 Sida 44