Karlskogaliv 1
musik Ett ögonblick... ... trombonisten Nils Land
gren, som var gästartist när Bofors Musikkår firade 100-årsjubileum den 6 oktober. Hur var det att komma tillbaka till Karlskoga? – Det var speciellt, jag har aldrig spelat med Bofors Musikkår tidigare. Men min pappa spelade trumpet i musikkåren i halva sitt liv och även brorsan Håkan spelade slagverk i musikkåren. Själv hann jag flytta innan det blev aktuellt för mig. Du är från Degerfors, men har ändå en stark koppling till Karlskoga. Berätta! – Om det inte hade varit för Stig Gustafsson, dirigent i Karlskoga ungdomsorkester och Karlskoga ungdomssymfoniker, så hade jag aldrig blivit musiker. Jag hade tur som träffade Stig och som uppmuntrade mig. Även min lärare på Karlskoga Musikskola, Torbjörn Lundqvist, betydde mycket för mig. Nu är du 62 år och ”Landgrens pöjk” har blivit professor vid Musikhögskolan i Hamburg och är bland annat 14 även konstnärlig ledare för Jazz Baltica-festivalen. Det är en bra resa. – Ja, det är det och jag är också stolt över den resan. Det är inget som bara kommer av sig själv. Det krävs lite begåvning förstås, men sedan även envishet, en stor portion jäklar anamma, förmåga att anpassa sig efter olika situationer, förmåga på att samarbeta, en massa idéer och... Vänta, det låter som du beskriver en superhjälte. – Haha, kanske inte riktigt ändå. Men det är ett hårt jobb och lite flyt ska man också ha. Som när jag var 19 år och fick jobba med Björn Skifs. Det var en bra början. Du har säkert fått frågan hundratals gånger, men varför har du en röd trombon? – Det var Yamaha som frågade om jag ville spela på deras trombon. Ja, men bara om den är bättre än min nuvarande och om den är röd, svarade jag. Och på den vägen är det. Så det är inget politiskt ställningstagande, du är ju ändå från röda Degerfors? – Nej, men jag skulle kunna citera dramatikern Lars Norén på den frågan: ”Jag är fysiskt oförmögen att rösta borgerligt.” Sedan är ju rött även kärlekens färg. Och med den vita logotypen så får trombonen Degerfors färger, jag är en stolt supporter till DIF. Till sist, när får vi se dig i krokarna nästa gång? – Det blir i oktober nästa år. Jag ska spela med Degerfors musikkår som faktiskt bildades av min farfar Erik. Då ska jag även försöka passa på att spela för de äldre på Letälvsgården och Skrantagården, om de vill ha mig där förstås. Foto: Sebastian Schmidt