GLAS 1
Barn och unga under 18 år utgör en femtedel av Sv
eriges befolkning. De har inte rösträtt, inte körkort och är beroende av vuxnas engagemang och arbete för att deras livsvillkor ska bli så bra som möjligt. Hur vi planerar, utformar och förvaltar den byggda miljön har stor betydelse för barns och ungas livsmiljöer. Sedan 1 januari 2020 är barnkonventionen svensk lag i Sverige. Det ökar behovet av fokus på arbetet med barns rättigheter i fysisk planering och stadsutveckling. Boverket fick år 2019 regeringens uppdrag att kart lägga och analysera myndighetens verksamhet, och kommunernas och länsstyrelsernas arbete med planering enligt PBL och stadsutveckling i förhållande till barnkonventionen. Barnens rättigheter ska också tillgodoses i arkitekturen Vad tycker du om att bygga med glas? Frågan överraskar elvaåringen vid köksbordet framför mig och min son himlar med ögon som säger att ”… gud vad du är jobbig mamma, måste du prata jobb med mina polare?” ”Ähum, ingenting”, säger kompisen Emil. UNICEF SVERIGE Box 8161 104 20 Stockholm Besöksadress: S:t Eriksgatan 46C Telefon: 08 692 25 00 Insamlingskonto: 90 20 01-7 Org.nr: 802401-4386 E-post: unicef@unicef.se unicef.se BARN KONVEN TIONEN FN:s konvention om barnets rättigheter 1 FN:s barnkonvention blev lagstadgad i Sverige förra året. Text: Melinda Lemke Foto: Sören Håkanlind Jag försöker igen. Men vad är fönster för dig? — Fönster är … hm, fönster? Nu börjar kompisen i alla fall fundera lite och fortsätter efter en stund: — Men de är bra, för om man har någon coronasmittad kan man ses genom fönstret. Sedan urartar det fullständigt och skratten ekar när Emil utvecklar resonemanget och säger att det är väldigt lugnande med glas för är man sur kan man krossa det och om man har en toalett av glas kan man exempelvis se Lisa bajsa. Alla ska få vara med och bygga samhället Ja, det är inte helt lätt att hjälpa barn att ta vara på sina rättigheter. Dock är det väldigt stimulerande och bitvis mycket underhållande. Det har nu gått ett år sedan Förenta nationernas konvention från 1989 om barnets rättigheter (barnkonventionen) blev lag i Sverige, men ännu har inte arkitekturen hunnit förändrats nämnvärt. Barn och unga under 18 år utgör 20 procent av den svenska befolkningen. Således är var femte person utan rösträtt och bero ende 54 GLAS 1.2021 av att vuxenvärlden tillgodoser behoven, många gånger i stadsmiljöer som lämnar allt mindre utrymme till fysisk aktivitet och rörelseglädje i spåren av förtätningen av de offentliga miljöerna. Grönområden försvinner och förskolegårdar krymper samtidigt som trångboddheten har ökat till hela elva procent. Majoriteten barn växer upp i trafikintensiva miljöer där det är rent livsfarligt att lära sig att gå och cykla eller springa iväg för att leka i närmsta park. Att barnen känner trygghet och kan röra sig fritt i den offentliga miljön är en förutsättning för att de ska kunna ta del av samhällsaktiviteter och upprätthålla sociala kontakter. På platser med många trygga människor byggs social tillit, men för att hela byn/orten/staden ska kunna hjälpas åt att fostra ett barn måste barnet ha en självklar och synlig plats i centrum. En plats där de kan mötas utan krav på prestation eller konsumtion. En plats som är universellt utformad för att passa så många som möjligt, oavsett funktionsförmåga, ålder eller kön. Barnkonventionen förstärker barnrätten Barnkonventionen som lag ska förstärka barnrätten vid tillämpningen av andra lagar, exempelvis Boverkets PBL. Enligt barnperspektivet ska den som planerar, utformar och förvaltar verksamheter skaffa sig kunskap om barnens behov genom att tillfråga de som berörs på den aktuella platsen. Genom att tillämpa barnrättsperspektivet / TEMA / Arkitektur för barn