GLAS 1
Sthlm 01, interiört. förbättras. Noll CO2 är ett
nytt certifieringssystem, med större fokus på reduktionen av koldioxidutsläpp som håller på att tas fram. Skanska och flera andra aktörer arbetar nu med olika pilotprojekt inom detta nya regelverk. Skarpare certifieringskrav i rask takt Arkitekterna bakom Sthlm 01 är den tyska arkitektfirman Sauerbruch Hutton som här samarbetat med den svenska arkitektbyrån BAU (Byrån för Arkitektur och Urbanism). Arbetet har varit en utmaning på många plan och gett fördjupade insikter i bland annat företagskultur och ansvar. — I Tyskland följer man med huset längre och tar ett större ansvar, medan man i Sverige har ett betydligt smalare ansvarsområde. Det är en stor skillnad. Eftersom glas är oerhört energikrävande är det också svårt att bestämma hur en helt klimatneutral återanvändning ska se ut, vilka krav som ska ställas och på vem. — Kravställning och klimatprestanda är svårt eftersom kunskapen ökar och kraven skärps i väldigt rask takt. Både för beställare och projektörer är det svårt att hänga med i utvecklingen. Ofta kommer miljökraven för sent in i projekteringsprocessen vilket komplicerar det hela. Dessutom läggs ett större ansvar på inköparen. Det är denna utveckling som lett till att jag som inköpare, med mina leverantörskontakter och min produktkännedom, blivit så involverad i klimatfrågan. Kasta all prestige åt sidan 2015 gjordes på KTH studien, En jämförelse mellan svenska och internationella leverantörer av glasfasadelement. Den visade att 68 GLAS 1.2021 felaktigheter i projektering och montering av glasfasader främst orsakats av bristande kommunikation och missförstånd. Ola Stjärnborg, en av rösterna i studien, konstaterar att kommunikation är den stora riskfaktorn vid internationella inköp. Det är nu några år sedan den här studien gjordes. Hur är det idag? — Det stämmer fortfarande. Jag tror att vi ofta överskattar vår förmåga att beskriva tekniska frågor i text. Många problem förebyggs genom att använda mer illustrationer i vardaglig kommunikation och mötesprotokoll. Att tala samma språk är emellertid inte nog. Man måste dra åt samma håll och kasta allt vad prestige heter åt sidan. Det som nu gäller är Färdplan 2045. — Projekteringsprocessens längd gör att vi måste ligga före målsättningen för färdig byggnad. Redan idag måste vi designa byggnader för i genomsnitt 25 procents lägre klimatavtryck. Och Skanskas egenutvecklade fastigheter har tuffare mål på sig att driva omställningen. Varför har Skanska tuffare mål? — För att man antagit ambitiösa klimatmål och med det bygger upp en kunskap om klimatfrågorna. Dessutom är det bara när man, som vi gör, bygger i egen regi som man själv kan påverka klimatkraven fullt ut. Ytterst handlar klimatfrågan om företagets framtid. En logisk konsekvens av att ta klimatkrisen på allvar. — Det är lätt, fortsätter Ola, att klimatet blir en marknadsföringsfråga, att alla bevakar och pekar på varandra. Men för att enas om en övergripande klimatstrategi, där cirkulära frågor bara är en del, krävs att alla bidrar. Vi sitter alla i samma båt och det är bråttom. Vi är väldigt snart där. Det brinner i knutarna. / / GLASPROFILEN /