GLAS 1
Aston 10 år om att bygga med glas: ” NÄR JAG TÄNK
ER GLAS TÄNKER JAG HÖGHUS. ETT HUS PÅ ETT BERG I NEW YORK (ASTON HAR FÖRVÄXLAT DET MED LOS ANGELES/HOLLYWOOD) FÖR ATT FÅ BRA UTSIKT. JAG TÄNKER ATT JAG BOR PÅ ETT HOTELL JÄTTEHÖGT UPP, MED STOR UTSIKT OCH GLAS DÄR SOLEN STRÅLAR IN PÅ MORGONEN. JAG HAR MORGONROCK OCH GUCCIKEPS OCH GÅR UPP FÖR EN TRAPPA FÖR ATT KOMMA TILL EN POOL. Stora fönsterpartier ger härlig utsikt och stort ljusinsläpp. mang för den sociala och fysiska omvärlden samt en känsla av samhörighet och gemenskap. Att få vara med och tycka till är grundläggande för demokratin, men för att barn ska kunna vara delaktiga krävs att de har den information de behöver för att bilda sig en uppfattning, att de ges möjlighet att uttrycka sin åsikt och blir lyssnade till samt att de får återkoppling på resultatet. Metoder för hur barnens rättigheter ska tillvaratas saknas Barnkonventionens fyra artiklar om barns lika värde, barnets bästa, rätt till liv och utveckling samt rätt att uttrycka åsikter och få dem respekterade utgör de grundläggande principerna som är vägledande för hur övriga artiklar och helheten ska tolkas. Barn som är i stånd att bilda egna åsikter tillförsäkras rätten att fritt uttrycka dessa i alla frågor som rör barnet. Åsikterna ska till mätas betydelse i förhållande till barnets ålder och mognad och det finns ingen nedre åldersgräns för denna rättighet. FN betonar att också små barn har åsikter och lägger ansvaret att utveckla metoder för att dessa kommer till uttryck och beaktas på myndigheterna. Barnen ska höras på ett sätt som är förenligt med nationella procedurregler, men Boverkets granskning av exempelvis det så kallade grannehörandet visar att barnen där företräds av vårdnadshavare eller god man. Barnkonventionens efterlevnad granskas av barnrättskommittén i Genève som består av 18 oberoende experter. Vart femte år lämnar 56 GLAS 1.2021 konventionsstaterna en rapport till kommittén, i Sverige ansvarar regeringen för rapporteringen. Barnets bästa ska enligt kommittén väga tungt och avgöras i varje enskilt fall i alla pågående ärenden och mål, även de som inletts före den 1 januari 2020. Varken barnkonventionen eller PBL föreskriver någon särskild metod för att integrera barnens rättigheter i den fysiska miljön, det finns heller inga straffrättsliga bestämmelser för överträdelser av lagen vid myndighetsutövning. Likt andra samhällsgrupper omfattas barn av PBL vilket dock inte är en garanti för att deras rättigheter får avtryck i den fysiska planeringen. Barns bästa ska väga tungt men är inte ensamt utslagsgivande. Det är upp till varje enskild kommun att avgöra hur och i vilken omfattning barnen har rätt att delta i framtagandet av planer. Hur arbetet organiseras varierar stort. En del arbetar utifrån förvaltningsövergripande grupper som exempelvis reviderar riktlinjer för barns utemiljöer i förskolan medan andra har lokala barnombud eller strateger som agerar barnens representant. Barn nämns överhuvudtaget inte i PBL eller PBF och det finns heller inga krav på att genomföra barnkonsekvensanalyser eller pröva bebyggelsens lämplighet ur ett barnperspektiv. Påtryckningar för snabbare planprocesser riskerar enligt länsstyrelserna att få negativ inverkan på de sociala hållbarhetsfrågorna och i längden demokratin, förankringen måste få ta tid och ges möjlighet att vävas / TEMA / Arkitektur för barn