Svensk Golf 1
Svensk Golf Sida 2
Svensk Golf Sida 3
Svensk Golf Sida 4
Svensk Golf Sida 5
Svensk Golf Sida 6
Svensk Golf Sida 7
Svensk Golf Sida 8
Svensk Golf Sida 9
Svensk Golf Sida 10
Svensk Golf Sida 11
Svensk Golf Sida 12
Svensk Golf Sida 13
Svensk Golf Sida 14
Svensk Golf Sida 15 marken blir därför sällan avsk
räckande, i all synnerhet som lämpliga markområden under fäfot i många fall finns i kommunens ägo. Med andra ord - det är inte investeringen som avskräcker de kommunala beslutsfattarna. Det är rädslan för att hämningslösa driftskostnader i kommunal regi skall spräcka den redan hårt ansträngda kommunala budgeten. Vad vet kommunalrådet? Jag har under året haft åtskilliga samtal med klubbledare i landet som suckande konstaterar att »i vår kommun har man inte den minsta förståelse för golfen». Och så berättar man hur fotbollsklubben fick ett par hundra tusen till ett nytt omklädningsrum, att man minsann kunde bygga en rallycrossbana utan diskussion men »när vi ville ha (min kursivering) 75.000: - för att bygga om sjunde hålet blev det nobben direkt». I dag går det ännu mindre än någonsin att komma till kommunen och kräva ekonomiskt stöd. Precis som i näringslivet måste kommunen ständigt göra överväganden av hur resurserna används så att största möjliga effekt uppnås av det satsade kapitalet. Och det är ju ingenting att säga om det. Nej, den klubb som verkligen vill inleda en dialog med kommunen måste agera på ett annat sätt. Kommunala beslutsfattare har inte informerats tillräckligt om sporten. Det är självklart i den ändan man måste börja. Bjud in makthavarna till golfklubben (men ta för allt i världen ner skylten »Tillträde endast för medlemmar och gästen. och släng den på sophögen). Visa klubbhus och omklädningsrum, serveringen, övningsområdena, maskinparken och den vackra välskötta golfbanan. Berätta inte bara om er juniorverksamhet (det har varenda idrottsklubb) utan också att 31% (riksgenomsnittet) av medlemmarna är kvinnor, att 10% är pensionärer, som är medlemmar mot en reducerad avgift, att alla kan tävla tillsammans. Visa bilder på hur det såg ut på området innan golfbanan byggdes. Hur ni håller efter ris och sly och håller vattnen öppna. Golfklubbens kanske främste argument - friskvård och naturvård - måste naturlig~is alla bli medvetna om. Nyckeln heter samutnyttjande Allt det där har vi försökt berätta, säger nu skeptiska och luttrade golfiedare, men inte har förståelsen ökat för det. Och då kommer vi till de argument man kan ta till om viljan finns. Nyckeln till ett samarbete med kommunen kan vara samutnyttjande. Jag vågar påstå, att frånsett ett trettiotal golfbanor med mycket stor spelfrekvens är svenska golfbanor skrämmande dåligt utnyttjade. Om det inte är tävling eller om man vill slå ut på en lördag eller söndag mellan kl 8 och 13 kan man komma ut direkt på praktiskt taget vilken golfbana som helst. På vardagarna har man banan helt för sig själv fram till kl 16.00, först då kommer golfarna från jobbet. Varför jobbar man inte i klubbarna på nya alternativa medlemsformer, för hemmafruar/män, skiftarbetare, pensionärer, som borde kunna utnyttja banan för ett lägre pris då den ändå är helt tom på folk? - Alla ska betala lika mycket, invänder man då. Varför det? frågar vi oss i gruppen. Kan man flyga med Linjeflyg för 700: - ena SVENSK GOLF • 1111984 Två skriftersom hjälper golfen att övertyga våra myndigheter. Till vänster "Golfbanor - planering och utformning", 60 kr, ovan broschyren "Golfbanor - en kommunal tillgång för generationer", 5 kr. Böckerna beställs från SGF. En golfbana är en färdig idrottsanlägg- ning, som skulle kunna utnyttjas av många andra än golfspelare. Varför inte dela omklädningsrum och klubblokaler med någon annan idrottsförening på orten? Orienterarna kanske söker en ny klubbstuga? Får de inte plats på golfklubben? Tennisklubben kanske kan lägga sina nya banor på golfklubbens outnyttjade områden? På vintern kan klubblokalerna ställas till förfogande för bridgeklubben, schackklubben, studiecirkeln osv. Och naturligtvis ska det på vintern finnas skidspår på golfbanan, klubbens servering kan ha öppet även för allmänheten vilket gagnar både arrendatorn och klubben. Kommunen kanske kan hyra någon av de maskiner som klubben inte behöver i veckan. Det här förutsätter, som alla förstår, att klubbledare och medlemmar inte längre kan leva i sin egen slutna lilla värld. Det är det pris man får betala för en konstruktiv samverkan med kommunen. Och som en del kommer att kalla nivellering, andra ökad gemenskap. Vision eller verklighet Golfförbundet har i år tagit fram ett helt nytt informations- och propagandamaterial i syfte att påverka kommunerna till ett nytän- kande om golfen. De klubbar som är intresserade kan få hyra en behändig utställning där bl a tankarna om samutnyttjande utvecklas. Utställningen, som hopfälld ryms i tre bärbara tuber men uppfälld kräver ett rum turen men för 1 200: - nästa tur borde man väl kunna införa en avgift för måndagsspelare, en annan för fredagsspelare osv. På . klubbar med kölista borde detta vara något att tänka på. Klubbhus och omklädningsrum utnyttjas sporadiskt och under flera månader av året inte alls. I maskinhallen står maskiner som utnyttjas för speciella arbetsmoment någon gång i veckan, en del ett par gånger om året. Golfbanans layout gör ofta med nödvändighet att man får områden på några hundra kvadratmeter här och där som inte kan utnyttjas till något vettigt ändamål. som är minst 10 meter långt, presenterar på ett överskådligt sätt golfens alla argument. En broschyr med titeln »Golfbanan en kommunal tillgång för generationen. har tagits fram med stöd av Kommunförbundet och Naturvårdsverket. Broschyren, som kostar 5: -, bör komma i handen på varje kommunal beslutsfattare eftersom den i text, bild, siffror och tabeller ytterligare utvecklar golfens förtjänster och ger argument för kommunala satsningar i golfklubbarna. Arbetsgruppen har också fått tillfälle att delta i bl a konferenser för kommunförbundets fritidschefer. Flera klubbar har besökts och i flera fall har den lokala klubbens engagemang kompletterat med gruppens insatser lett till konkreta resultat. Härjedalsfjällens GK skall t ex bygga ut sin vackra 9-hålsbana till 18 hål. Kommunen och näringslivet på orten satsar de nödvändiga medlen samtidigt som landstinget satsar pengar för att marknadsföra golfturismen i regionen. I Lindesberg löstes en besvärlig markfråga för den blivande klubben genom att kommunalrådet tog till sig våra argument och från den ena dagen till den andra anvisade ett helt nytt (och mycket bättre) område för den nya golfbanan. (En fullständig redovisning av banor med kommunalt engagemang kommer att publiceras i ett senare nummer av Svensk Golf.) Naturligtvis är det ingen vision att kommunerna intresserar sig för projekt som kan bidra till ökad friskvård, meningsfull fritid, ökad attraktivitet för kommunen. Helt oberoende av vår kampanj har sålunda Malmö kommun byggt två kommunala banor. Bosjökloster GK, som verkligen satt med skägget i brevlådan i början av året, har med målmedvetenhet och av egen kraft, förmått Höörs kommun att ta över det ekonomiska ansvaret för golfbanan. Vision - nej - det vi talar om är verklighe- ten. Och möjligen ... Vad vill då klubbarna? Klubbar med god ekonomi och som har funnit en verksamhetsform som fungerar väl har naturligtvis ingen större anledning att jobba för ett ökat kommunalt engagemang. Däremot bör klubbar som har ekonomiska problem eller planerar en utbyggnad av den befintliga banan studera och analysera det material som nu finns framme. Och självklart bör de entusiaster som startar nya golfklubbar (det rör sig om 3-5 om året) från början försöka få kommunerna på sin sida. Gruppen har under året genomgående mötts av positiva synpunkter på denna SGFaktivitet. Men naturligtvis hade vi hellre arbetat efter klara önskemål och direktiv från klubbarnas sida. För att komma fram till detta engagerades tre erfarna klubbledare: Valter Thome, Kristianstad GK, Lennart Poignant, Atvidabergs GK och Tommy Lindelöf, Agesta GK. Med Bengt Lorichs som sekreterare utarbetades en - visserligen omfattande men inte alltför arbetsbelastande - enkät som om klubbarnas situation idag. Tyvärr gav inte enkäten det resultat vi hoppats på. Allt för många klubbledare har fyllt i formuläret med vänster hand. Bland annat fanns frågor om intresset för en ökad golfturism för att öka klubbens greenfeeintäkter. För de 100 klubbar som förklarat sig intresserade av detta skall jag i nästa nummer av SvG presentera vad som hänt på detta område. • 15
Svensk Golf Sida 16
Svensk Golf Sida 17
Svensk Golf Sida 18
Svensk Golf Sida 19
Svensk Golf Sida 20
Svensk Golf Sida 21
Svensk Golf Sida 22
Svensk Golf Sida 23
Svensk Golf Sida 24
Svensk Golf Sida 25
Svensk Golf Sida 26
Svensk Golf Sida 27
Svensk Golf Sida 28
Svensk Golf Sida 29
Svensk Golf Sida 30
Svensk Golf Sida 31
Svensk Golf Sida 32
Svensk Golf Sida 33
Svensk Golf Sida 34
Svensk Golf Sida 35
Svensk Golf Sida 36
Svensk Golf Sida 37
Svensk Golf Sida 38
Svensk Golf Sida 39
Svensk Golf Sida 40
Svensk Golf Sida 41
Svensk Golf Sida 42
Svensk Golf Sida 43
Svensk Golf Sida 44
Svensk Golf Sida 45
Svensk Golf Sida 46
Svensk Golf Sida 47
Svensk Golf Sida 48
Svensk Golf Sida 49
Svensk Golf Sida 50
Svensk Golf Sida 51
Svensk Golf Sida 52
Svensk Golf Sida 53
Svensk Golf Sida 54
Svensk Golf Sida 55
Svensk Golf Sida 56
Svensk Golf Sida 57
Svensk Golf Sida 58
Svensk Golf Sida 59
Svensk Golf Sida 60