Lera 1
Lera SKÄRVOR Kaklad bardisk, ny designutställning
och böckerna vi läser i vår.
Lera UTEPLATSER Stilfull pool med stenkänsla och a
ndra uteplatser att längta efter.
Lera PORTRÄTTET Josephine Akvama Hoffmeyer skapar
tongivande keramik som älskas över hela världen.
Lera KAKELSPANING Stylisten Josefin Tolstoy flytta
r ut inredningen och inspireras av semesterns taverna.
Lera FORM OCH TEKNIK Att renovera en äldre fasad m
ed nya keramiska skivor kräver stor kunskap.
Lera ÅTERHÅLLSAM ELEGANS I de italienska gästsvite
rna fyller plattorna både väggar, golv och badrum.
Lera FYRA KREATIVA INTERIÖRER En pool som är en bu
tik, mönstermaxad bar och stilfullt golv.
Lera REPORTAGE Vi tittar närmare på hur keramik an
vänds i stadens offentliga uterum. REPORTAGE: KERAMIK I STADENS OFFENTLIGA RUM KERAMIK I STADENS OFFENTLIGA RUM De offentliga rummens golv och väggar utgör bakgrund till stadens liv och valet av material är avgörande för rummens karaktär. Hållbarhet, hygien, färg och ornament. Keramiken ger oändliga möjligheter till uttryck och variation. Text SOFIA TJERNSTRÖM A rkitekter skapar rum med golv, väggar och tak. De offentliga rummens golv och väggar utgör bakgrund till stadens liv. Ofta med himlen som tak rör sig människor förbi, stannar upp och möts i dessa rum. Det finns mängder av olika material att tillgå och dessa är helt avgörande för rummets karaktär. Keramik har använts i stadens offentliga rum på många sätt och av olika anledningar. Först, men kanske inte främst, av praktiska skäl. Keramik är hållbart över tid och rum och lätt att rengöra. Inte först, men kanske främst, ger det oändliga möjligheter till uttryck. Än fler finns att utforska i framtiden om vi tillåter oss att utnyttja lerans fulla potential. HYGIENISKT OCH HÅLLBART Innan modernismen var det arkitekternas främsta uppgift att dekorera, proportionera och färgsätta städer och ladda dem med mening och innehåll. Varje uppgift skulle ges ett passande uttryck. Ornamenten kan bära på olika historier om allt från respekt för gudar till strävan efter bildning och moral. De kan också uppmärksamma viktiga personer eller ”bara” ge entrén till ett hus en personlig prägel. I en katalog från 1899 marknadsförs trottoarsten och klinker på grund av hygieniska fördelar, men med reliefer och mönster förvandlar de trottoarer till originella estrader, framför allt i Skåne, men även på Kungsgatan i Stockholm. Med modernismen kom önskan om rena, släta – funktionella – ytor och dekorativa inslag fördömdes. Keramiken anpassade sig med plattor för hela fasadytor eller detaljer som socklar, portalomfattningar eller listverk. Plattorna lanserades som frostbeständiga, lätta att rengöra och ansågs ha obegränsad livslängd. Färgskalan med jordfärger i beige och brunt, ibland blått blev till fond för folklivet längs nybyggda gator och platser. Vissa modernister valde att inte begränsa form till funktion. Louis Sullivan, som kallats modernismens fader i USA, inkluderade i funktion även det symboliska. Medan europeiska arkitekter fördömde ornamentet som sådant utvecklade Sullivan ett system av organiska ornament som på ett briljant sätt integrerades i hans skapelser. Sullivan ansåg att det var mer logiskt att arbeta ett material som lera till ornament än att släta ut det till en jämn yta och således förneka dess dekorativa potential. OFFENTLIG UTSMYCKNING Ibland anlitades konstnärer i efterhand för att dekorera den modernistiska arkitekturen, ofta med ett resultat som befäste föreställningen att dekor är ett tillägg som i sista stund lagts på en rationell struktur för att göra dess rationalitet mindre outhärdlig. Så småningom växte önskan om att konstnärlig utsmyckning skulle integreras från början, vilket skedde i Folkets hus i Stockholm 1961. Anders Liljefors och Signe PerssonMelin utformade väggen till kongresshallen, en 500 kvadratmeter stor stengodsrelief (då Sveriges största keramiska konstverk), som en del av arkitekturen, inte som något i efterhand påklistrat. Jordfärger dominerar, men även celadongrönt och enstaka röda och blå element omsluter folklivet i Folkets hus. Tunnelbanan uppvisar många exempel på integrerad konstnärlig utsmyckning. Hela väggar i dessa märkliga stadsrum mitt emellan ute och inne har konstnärer som Anders Österlin, Signe PerssonMelin, Karin Björquist, Rigmor Roxner, Mia E. Göransson, Astrid Sylwan och Åsa Lindström med flera klätt i mångfacetterade keramiska skrudar under snart 70 år. Även fortsättningsvis kommer keramiken att tillföra nya dimensioner för människor som rör sig dagligen i dessa rum. Anna Lerinder arbetar för närvarande med Sicklas ny tunnelbanestation under arbetsnamnet Utblick och riktning. 38 LERA #1 2022
Lera KAKELDETALJEN På Sloan Street Deli i London k
lär modern keramik cafédisken.