Lera 1
Lera SKÄRVOR Kaklad bardisk, ny designutställning
och böckerna vi läser i vår.
Lera UTEPLATSER Stilfull pool med stenkänsla och a
ndra uteplatser att längta efter.
Lera PORTRÄTTET Josephine Akvama Hoffmeyer skapar
tongivande keramik som älskas över hela världen.
Lera KAKELSPANING Stylisten Josefin Tolstoy flytta
r ut inredningen och inspireras av semesterns taverna.
Lera FORM OCH TEKNIK Att renovera en äldre fasad m
ed nya keramiska skivor kräver stor kunskap.
Lera ÅTERHÅLLSAM ELEGANS I de italienska gästsvite
rna fyller plattorna både väggar, golv och badrum.
Lera FYRA KREATIVA INTERIÖRER En pool som är en bu
tik, mönstermaxad bar och stilfullt golv.
Lera REPORTAGE Vi tittar närmare på hur keramik an
vänds i stadens offentliga uterum.
FÄRGGLADA UTROPSTECKEN! Under 2000talet har någr
a av Skandinaviens mest erkända och prisbelönta arkitekter valt keramik till sina fasader, bland annat på Malmö Live i Malmö, Ting 1 i Örnsköldsvik och Kuggen i Göteborg. På framträdande platser i städerna stoltserar dessa färgglada utropstecken både som riktmärken och identitetsskapare i industritillverkade plattor, plankor och stavar. De bidrar till sitt omland med färg, reflektioner och associationer. Ting 1 och Kuggen är klädda i stora plattor eller plankor i kraftiga kulörer. Inspirationen är hämtad från expressionistiska målningar, men även från naturens färger och tegel från Mesopotamien. Malmö Live är klätt i triangulära keramikstavar i vitt, guld och rödbrunt som ger liv och reliefverkan åt de stora volymerna och den transparenta, om än färgade ytan, fångar och reflekterar ljuset, vattnet och byggnaderna runt omkring. Vad händer i framtiden? Idag handlar stadsplanering mycket om blandstad där inte bara funktioner, utan också form, uttryck och material växlar. Gestaltningen söker variation och detaljrikedom. Hållbarhet är självklart, inte bara över tid utan också för miljön och kommande generationer. Det keramiska byggmaterialet har en självklar plats. Gediget och beprövat genom tusentals år. Men hur kommer det att gestaltas i stadens offentliga rum? Tegel är givet, men när får vi se keramiska fasader i kvartersbebyggelsen? Och hur? Enkla och tämligen slätstrukna produkter eller vågar vi hoppas på mer ornamentik? Jag anar en längtan efter spår av händer som skapat. Lerinder uttrycker att hon, i sitt pågående tunnelbaneprojekt, med hjälp av keramiken vill få till en taktil yta där det händer något, glasyren och plattorna blir tillsammans den mänskliga handens avtryck. Detta ger mig hopp – nog är vi flera som likt Sullivan anser att det vore synd att förneka leran dess potential. ■ 1 2 3 4 5 1. Fasad med listklinker eller klyvklinker, till exempel Fylgiahuset i Malmö, helt klätt i listklinker från 1930-talet efter ritningar av Eiler Græbe och Aage Schoug. I Brännpunkten, Höganäskoncernens personaltidning, kan man läsa att ”vid bostadshus, där bottenvåningen utgöres av affärslokaler, ger listklinker nr 481 eller klyvklinker nr 450 som fasadbeklädnad på bottenvåningen ett hygieniskt och trevligt intryck, samtidigt som väggen blir okänslig för cyklar som’ömt’ lutas mot densamma. Ej heller hundarnas påhälsningar lämnar några spår efter sig.” 2. Ting 1 (2013) är liksom Kuggen (2011), ritat av Wingårdhs. Fasaden är inspirerad av målningen Women’s dance, (1968) av Bengt Lindström, en expressionist vars konst karaktäriseras av tjocka lager färg i djärva kombinationer. På fasaden är färgerna transformerade till stora pixlar och de stora balkongerna med tre olika djup ger en sorts reliefverkan. 3. Malmö Live (2015) ritat av Schmidt Hammer Lassen Architects. Tre volymer är grupperade i samspråk och klädda med triangulära keramikstavar i vitt, guld och rödbrunt, färger valda för att symbolisera Malmö. 4. Trottoarklinker i Ängelholm. ”Vad linoleummattan eller parkettgolvet är för hemmet, det är klinkern för trottoaren. Samtliga befordra hemmens hygien” kunde man läsa i en produktkatalog från början av 1900-talet. 5. Bayard Building av Louis Sullivan 1897-98 i New York; keramikens ornament av geometriska motiv och slingrande organiska former men även figurer som lejonhuvuden och änglar används som visuell förklaring av byggnadens konstruktion samtidigt som spelet av ljus och skugga bildar intressant kuliss i stadsbilden. LERA #1 2022 39
Lera KAKELDETALJEN På Sloan Street Deli i London k
lär modern keramik cafédisken.