Bygdegården 1
Mattias Thomsson (med mikrofon) tillsammans med r
epresentanter för (från vänster) Röda Korset, Svenska kyrkan, Riksidrottsförbundet, Studieförbunden i samverkan, Sveriges Civilförsvarsförbund, Lantbrukarnas Riksförbund och moderator Minou Sadeghpour på temadagen ”Hur blir civilsamhället en resurs i totalförsvaret?” den 26 oktober. Foto: Jenny Dahlerus Civilt försvar – upprätthåll en hyfsat fungerande vardag Tidningen Bygdegården ställde några frågor till överste Mattias Thomsson, avdelningschef för civil och militär samverkan inom operationsledningen på Försvarsmaktens högkvarter, som medverkade på Bygdegårdarnas Riksförbunds temadag ”Hur blir civilsamhället en resurs i totalförsvaret?” den 26 oktober. Vad innebär din roll på Försvarsmakten? – Jag är operativ samverkanschef på nationell nivå där vi jobbar tillsammans med andra myndigheter, riksdagen, regeringskansliet och andra organisationer på riksnivå. Inom den operativa avdelningen planerar vi och genomför övningar när flera olika stridskrafter är inblandade (armén, flottan, flygvapnet med mera). Min avdelning ansvarar för civil och militär samverkan, det vill säga det som utgör totalförsvaret. Kan du berätta lite kort om relationen mellan totalförsvar, militärt och civilt försvar? – Totalförsvar är verksamhet i fredstid som innebär förberedelser för krig och samhällsverksamhet som ska bedrivas under höjd beredskap och krig. Den militära delen handlar om att med vapenmakt försvara sitt land i händelse av väpnat angrepp. Det civila försvaret handlar om att upprätthålla ett hyfsat fungerande samhälle under tiden. Det civila försvaret har kommit på tapeten nu i och med det ändrade säkerhetsläget och det händer mycket inom det området. Vad kan civilsamhället bidra med till totalförsvaret? – En viktig uppgift är att se till att det trots höjd beredskap eller krig finns verksamhet som gör att vardagen inte sätts helt ur spel. Hur skulle civilsamhällets resurser kunna tas tillvara bättre inom totalförsvaret? – Det behövs framför allt en tydlig prioriteringsordning för att kunna tillgodose verksamhet som är viktig vid höjd beredskap. Kommunernas beredskapshandläggare behöver finnas med i den vardagliga planeringen och inte sitta på en egen kammare. Det behövs en tydlig pågående dialog mellan aktörerna på lokal nivå och gemensamma övningar. Vilken roll kan bygdegårdar och bygdegårdsföreningar ta? – Bygdegårdar har alltid varit viktiga inom Försvarsmakten och är en fantastisk materiell resurs som militären kan använda i händelse av höjd beredskap eller krig. Rent praktiskt finns det alltid behov av platser för inkvartering, matlagning, vila, parkeringsplatser och dusch om det finns att tillgå. Husen kan även fungera som stabscentraler för att hålla ihop olika operationer. – Min uppmaning till alla bygdegårdar är att ta kontakt med kommunens beredskapshandläggare, lokala frivilliga försvarsorganisationer och lokala militära förband. Du har själv varit på bygdegårdar, kan du berätta lite om det? –Jag träffade min första flickvän som tolvåring på ett disko på en bygdegård, jag har gått Röda Korset-utbildningar som ung, skjutit luftgevär, gått buggkurser och även varit i bygdegårdar i det militära. JENNY DAHLERUS 11