Nordens Tidning 1
UTBLICK Svenska Institutet håller koll på Norden
och världen Madeleine Sjöstedts första år som generaldirektör för Svenska Institutet blev inte riktigt som hon räknade med. När coronapandemin slog till förändrades förutsättningarna för Institutets omfattande och gränsöverskridande arbete radikalt. Resor ställdes in, möten och internationella konferenser avbokades, besökare från andra länder kunde inte tas emot och samtlig personal beordrades att jobba hemifrån. TEXT: URBAN TJERNBERG – CORONAN HAR PÅVERKAT praktiskt taget allt i mitt och Institutets arbete samtidigt som ju arbetet fortsatt. Ska man hitta någon uppsida för vår del så är det väl att de flesta av våra medarbetare är vana att jobba på distans under sina många resor. Så vi vet hur det fungerar, säger Madeleine Sjöstedt. Under den tidigare fp-politikern och mångåriga borgarrådets ledning jobbar omkring 140 personer för att, som det står på Svenska Institutets hemsida, ”långsiktigt arbeta med kultur, utbildning, vetenskap och näringsliv för att stärka relationer och utveckling och öka omvärldens förtroende och intresse för Sverige”. fakta Namn: Madeleine Sjöstedt. Född: 17 maj 1961 i Lidköping. Familj: Man, två barn. Bor: Södermalm, Stockholm och sommarställe utanför Lidköping. Gör jag gärna när jag är ledig: Stor kulturkonsument av både scenkonst och litteratur. Jobbar i trädgården. Favoriter i blomrabatten: Rosor, Madame Plantier är den vackraste. Fyndar på loppis: Vintagescarfs, vågar inte räkna hur många jag har… Men det senaste halvåret är det framförallt omvärldsbevakningen som stått i fokus. Den enhet som tillsattes 1 januari – redan innan pandemin började spridas över världen – har sedan dess utökats med bistånd från alla delar av myndigheten. – Alla avdelningar har fått hjälpa till. Vi har omprioriterat internt och dragit nytta av de omfattande språkkunskaper som våra medarbetare har samtidigt som vi också fortsatt med övriga uppdrag, säger Madeleine Sjöstedt. Till en början gjordes veckovisa sammanställningar över vad som skrevs och sades om Sverige på tolv språk – engelska, ryska, arabiska, spanska, tyska, italienska, franska, ungerska, polska samt de nordiska språken – i redaktionella och sociala medier. Numer redovisas nyhetsrapporteringen, bland annat via Institutets twitterkonto, varannan vecka. Hur har rapporteringen i utländsk media sett ut rent generellt? – Det har varierat över tid. I början handlade det mycket om jämförelser där Sverige stack ut med sin annorlunda strategi. Det blev mycket uppmärksamhet framförallt i maj. Dödstalen som sköt i höjden, några uttalanden av Anders Tegnell (statsepidemiolog. reds. anm) och att några andra länders media verkade bli provocerade av att Sverige inte hade någon lock-down medförde en del negativa kommentarer. Är det några texter du särskilt reagerat på? – Nej, inte vad jag kan komma på nu. Vi har allt lagrat digitalt. Men rubrikerna har varit tuffare i amerikansk och brittisk press. Delar du Anders Tegnells och Folkhälsomyndighetens inriktning om den svenska strategin? – Han är en myndighetskollega och jag har ingen anledning att ha en åsikt kring det. Framtiden får utvisa om vi gjorde rätt eller inte. Är det ännu viktigare att följa omvärldens reaktioner nu? – Ja, det tycker jag. Med corona kom helt ny situation och en uppmärksamhet riktad mot Sverige som vi aldrig varit med om tidigare. En specifik och djup fråga som kommer att hålla i under lång tid. Kommer ”varumärket” Sverige att påverkas? – Vet inte. Det tar väldigt lång tid att ändra hur ett land uppfattas. Det kan ta flera år innan man fått någon form av distans och uppfattning kring det som sker nu. NORDENS TIDNING 4-20 11