Nordens Tidning 1
SÅ IN I NORDEN Ätrans dalgång – ett gränsland Til
l en glesdukad eftermiddagsfika enligt Folkhälsomyndighetens förskrifter samlades 29 medlemmar ur Ätradalens Nordenavdelning i Vinbergs Församlingshem den 4 oktober, för att höra Sven Larsson berätta om Ätradalens betydelse som härars färdled och kungars kamp om makten långt före föreningen Nordens samarbete över gränserna. För 500 år sedan, 1520 i januari, drog en dansk här utmed Höstens första möte i Huskvarna hölls utomhus. Glest i bänkarna – precis som det ska vara numera. Aktivt i Huskvarna trots pandemin Coronapandemin har drabbat föreningslivet i Sverige hårt, men i Huskvarna försöker föreningen Norden upprätthålla en del av verksamheten utan att tumma på Folkhälsomyndighetens rekommendationer. Eftersom många medlemmar är 70-plussare gäller det att tänka efter lite extra när man planerar sina möten. Hösten inleddes därför utomhus i Teaterträdgården i Smedbyn, där allkonstnären Gunnar Andersson underhöll med sång, musik och västgötahistorier. Han berättade också om verksamheten i Smedbyn, som från att ha varit arbetarbostäder i flera hundra år blivit charmiga kulturkvarter med plats för hantverkare och konstnärer. Ett 30-tal medlemmar satt utspridda i den luftiga ”teatersalongen”, drack medhavt kaffe och sjöng med när det blev allsång. Föreningen har också hunnit med höstens traditionella gästabud, som denna gång hölls i IK Hakarpspojkarnas nya konferensanläggning högt uppe på Huskvarnaberget med milsvid utsikt. Nu fick man visserligen flytta inomhus, men den stora anläggningen gjorde att det var lätt att hålla avstånd även när man satt till bords. Grannarna i Jönköpingsavdelningen hade också bjudits in till gästabudet. Lars Hakeman som är medlem både i IKHP och föreningen Norden tog med gästerna på en spännande odyssé genom IKHP:s historia. Han berättade och visade bilder från tävlingar och träning, pratade stolt om internationella framgångar och kända namn från orienteringsskogarna och skidspåren. Men det handlade inte bara om eliten – IKHP-anläggningen har också varit ett motionscentrum för hela Vätterbygden och tusentals invånare har promenerat, sprungit, åkt skidor och cyklat i skogarna kring anläggningen. Föreningens bokcirkel har också kunnat fortsätta under hösten. Cirkeln, som också haft några av sina träffar utomhus, läser just nu Orden som format Sverige av Elisabeth Åsbrink. Pandemin har medfört att verksamheten blivit något mer lokal än nordisk under året. Sommarresan som skulle gått till Sápmi i Sverige och Norge fick skjutas på en oviss framtid. Ett litet virus har ändrat förutsättningarna för de nordiska kontakterna. Men föreningen i Huskvarna låter sig inte nedslås. EVA GÖRANSSON 32 NORDENS TIDNING 4-20 Ätran till slaget på Åsundens is, där Sten Sture dödligt skadades och de svenska försvararna besegrades. Kampen ledde i det årets november till Stockholms blodbad med Kristian II, Den gode enligt Danmark – Tyrann enligt Sverige, som befälhavare. Ätran föds ur regnet i Äramossen vid Galtåsen, Västergötlands högsta punkt 367,5 m över havet, rinner norröver cirka 2,5 mil, viker av vid Bredske kvarn söderut, växer sig starkare i den leende jordbruksbygden kring Ulricehamn, passerar Åsunden, blir alltmer ettrig genom ett kuperat skogslandskap och kastar sig utför fem mäktiga forsar in i Hallands mjuka slättbygd för att nå Kattegatt vid Falkenberg. Ätran med det tidigare namnet Ettran i betydelsen ettrig var före broars tid svår att passera och utgjorde en naturlig gräns mellan härader och socknar. Vägar eller snarare ridvägar sökte sig från Varberg respektive Halmstad via gästgivargårdar på var sin sida om ån att följa för att inte komma vilse upp i dalen. Tidiga broar fanns blott i Falkenberg och Gunnarp nedströms Västergötland. I övrigt hänvisades till vid lågvatten möjliga vadställen. Gunnar Andersson underhöll med sång, musik och västgötahistorier. INFRASTRUKTUREN utmed Ätran hade stor betydelse för handel med produkter från betande boskap i skogsbygden. Smör, kött och hudar var exempel på varor som skeppades från hamnarna i Halmstad och Varberg till andra länder i Europa. Ridvägarna som gav namnet Redvägs härad bar inget virke men trä förädlat till tjära gav inkomster. Handelsbyråkratiska regler koncentrerade varuutbyte till städerna frånsett Västergötlands sju sydligaste härader runt Borås och Ulricehamn. Sjuhäradsbygdens frihandelsavtal ledde till gårdfarihandel som gav sysselsättning och inkomster utöver vad jord och skog gav på båda sidor om de gamla stridslinjerna med fästen i exempelvis Kinnahus och Opensten. Sedan lång tid har det varit och in i nutid är det konkurrens om Ätran som resurs. Fiske efter lax beskrevs 1729 i Hallands Landsbeskrifning som en viktig försörjning. Laxfisket betydelse exemplifieras 1874 med en arrendeavgift på 10 500 kr/år (cirka 540 kr i dagens penningvärde). 1860 och ca 40 år framåt var Ätran en flottled i klass med de norrländska älvarna. En massafabrik i Ätrafors och en ångsåg i Falkenberg försörjdes med timmer från skogarna uppströms. 1903 togs Hertings kraftverk i drift och ljus spreds över gatorna i Falkenberg samt gjorde elen populär. 1907 följde Yngeredsfors kraftverk och tystade Ätrans största vattenfall. Efterhand byggdes alltfler kraftverk i Ätran och dess biflöden. En trend som vändes 2013, då dammen vid Hertings kraftverk byggdes om. Samexistens i Herting mellan laxens livsmiljö och energiutvinning från det naturligt fallande vattnets kraft visar ett gott exempel inför Sveriges nationella omprövning av landets vattenkraft. Ätradalens Nordenförening tackar Sven för en mycket underhållande och lärorik stund om ”Ätran, alltid närvarande och ändå ständigt förnyad i ett evigt kretslopp” som är Svens rubrik under NYA BOKEN. Du hittar den på http://svenlarsson.se/. Där finner du mer om Sven som uppskattad historieforskare. JAN-ÅKE JACOBSON