DMH 1
BRANSCHKRÖNIKA BRANSCHKRÖNIKA Branschkrönikan är
en sektion som ska behandla intressanta ämnen, nyheter eller branschdrivande frågor från företrädare för byggbranschen. Alla krönikor skrivs av respektive branschföreträdare, inte av DMH:s redaktörer. VARFÖR SKA SVENSKA PROFFS HA MINDRE SÄKRA STEGAR ÄN SINA KOLLEGOR I EUROPA? 2018 trädde en omarbetad EUstandard för stegar i kraft, SS-EN 131 1 & 2. Standarden ställer nya högre krav på säkerhet som rör exempelvis stabilitet, glidskydd och hållbarhet. Arbetsmiljöverket har dock meddelat att de inte avser att hänvisa till denna standard än på ett par år. Patric Seger, vd på Zarges Sverige undrar varför detta inte görs, då stegar som motsvarar kraven i standarden skulle kunna öka säkerheten för tusentals professionella användare och privatpersoner runt om i landet. EN TREDJEDEL AV de arbetsolyckor som leder till sjukfrånvaro är fallolyckor (Arbetsmiljöverket 2013). Undersökningar visar att det är vanligt med olycksfall när man använder stegar. Det vanligaste är att stegen välter, glider på underlaget eller går sönder under användningen. För att öka säkerheten har EU därför tagit fram en ny standard för stegar kalllad EN 131. Arbetet startade 1985 för att underlätta handeln när EU förkunnade fri rörlighet för produkter. Standarden har kontinuerligt uppdaterats sedan dess med ytterligare detaljer kring bland annat stabilitet, glidskydd, dimensionering, test och märkning. Den senaste versionen, med väsentligt förhöjda krav, kommer att träda i kraft i samband med årsskiftet. Något som dock är ett stort problem är att det svenska arbetsmiljöverket inte hänvisar till denna standard utan nöjer sig med att hänvisa till den äldre standarden SS-2091. Problemet är att denna standard inte ställer samma krav på säkerheten som SS-EN 131. Den saknar exempelvis kraven på en stegfot som ökar stabiliteten, den ställer inte samma krav på hållbarhet över tid för de stegar som används och har inte samma krav på glidskydd som den nya standarden. I vår kontakt med Arbetsmiljöverket hänvisar de till prioriteringsproblematik och policybeslut som säger att de inte automatiskt ska hänvisa till nya standarder, då det medför kostnader och krångel för de svenska stegtillverkarna. Detta tycker jag minst sagt är tveksamt. Kostnaderna för att införskaffa nya standarder är förhållandevis låga. Dessutom är de flesta stegtillverkarna medlemmar i SIS kommitté för stegar som genomför riskanalyser för att få ner antalet olyckor och öka säkerheten i samband med användandet av stegar. Medlemskapet här kostar betydligt mer än själva standarden och ger dessutom tillgång till dessa standarder gratis. Den svenska SIS kommittén för stegar har också röstat ja för att införa de omfattande förändringarna för att utöka säkerheten. Största problemet med Arbetsmiljöverkets förhållningssätt är dock att de genom att avstå från att hänvisa till den nya standarden inte tar chansen att minska antalet stegrelaterade fallolyckor. En hänvisning till EN 131 1 och 2 skulle med all sannolikhet kunna innebära att antalet fallolyckor från stegar skulle kunna minskas. Patric Seger, vd Zarges, Sverige. Håller din stege samma säkerhetsstandard som är kraven i övriga Europa? Fler och fler länder i Europa väljer att hänvisa till den nya EU-standarden, varför ska vi inte göra detsamma? Varför ska svenska proffs ha mindre säkra stegar än sina kollegor i Europa? ✖ Patric Seger, vd Zarges, Sverige 21