DMH 1
EXPERTEN Av de strafförelägganden som skickats ut
under 2017 och 2018 är det ungefär hälften som godkänts av arbetsgivaren, medan lika många gått vidare till domstol. De vanligaste skälen till överklaBerndt Jonsson, regionchef för Sveriges Byggindustrier Södra Norrland. kr. För ett företag med sju anställda som till exempel skottar snö på tak utan rätt skyddsutrustning hamnar avgiften på 44 300 kr, eller 78 900 kr om samma företag skulle ha 55 anställda. HÄLFTEN TILL DOMSTOL Det är alltid arbetsgivaren, till exempel ett företag, en kommun eller landstinget, som ansvarar för att bestämmelser följs på en arbetsplats. Det är också arbetsgivaren som är betalningsskyldig för eventuella sanktionsavgifter. Som arbetsgivare kan du med andra ord inte skylla brister på anställda, eller kräva dem på ersättning – även om korrekt utrustning, information etc. har tillhandahållits. Men vad gör man då som företagare om man blivit tilldömd sanktionsavgifter efter en inspektion eller ett tillbud på arbetsplatsen? Går beslutet att överklaga? Är det ens värt att försöka? När Arbetsmiljöverket tagit ett beslut om sanktionsavgifter skickas ett strafföreläggande ut till arbetsgivaren. Godkänner du beslutet är avgiftsföreläggandet att likställa med en lagakraftvunnen dom. Ärendet skickas då vidare till länsstyrelsen. Det är också till dem du sedan ska betala. Alternativet är att överklaga beslutet till förvaltningsrätten, och eventuellt även till nästa instans, kammarrätten. Detta kräver dock särskilda skäl och ett prövningstillstånd. gan är att man hävdar att bestämmelserna varit otydliga, att den differentierade avgiften är orättvis, lönsamhetsproblem och att enskilda arbetstagare brutit mot arbetsgivarens instruktioner förseelser. Bland skälen finns även en del mer kreativa orsaker, som att man inte tilllåtits bygga ställningar på kundens tomt, att det handlade om arbetstagarens sista jobb före pensioneringen eller att arbetsgivaren fått uppdraget ”för sent ”och därmed fått använda vad som fanns att tillgå vid tillfället. Det är dock endast i 5 procent av fallen som förvaltningsrätten har ändrat Arbetsmiljöverkets beslut om sanktionsavgifter, eller sänkt beloppet för företaget. DELAT ANSVAR? Så hur fungerar sanktionsavgifterna så här snart fem år efter införandet? Hur tillämpas de i praktiken, och hur ska man som företagare bäst undvika dem? Berndt Jonsson som är nationell samordnare av arbetsmiljöfrågor vid Sveriges Byggindustrier har synpunkter på hur det fungerar. – Man får inte glömma bort att bestämmelserna inte är till för att ”sätta dit” företagen, utan för att göra arbetsplatserna säkrare och minska antalet olyckor, säger Berndt. De företag som jag känner till vill ju heller inte undvika sanktioner främst av ekonomiska skäl, de har fokus på att jobba säkert och att göra rätt. Men det är klart att man vill att de här ärendena ska hanteras korrekt. Vad är det som skulle kunna bli bättre tycker du? – Personligen tycker jag inte att det borde vara företagets storlek [antal sysselsatta] som borde ligga till grund för sanktionsavgifter, utan hur många som är riskutsatta. Det har mycket större relevans. Om jag till exempel kör för fort med en lastbil, så är det ju ingen som frågar hur stort åkeriet är. Jag kan också tycka att man borde diskutera någon form av delat ansvar i de fall det är uppenbart att den anställda fått korrekta instruktioner och ändå inte följt dem. Att arbetsgivaren ska vara ansvarig är bra, men det innebär ju inte att arbetstagaren måste vara befriad från att ta sitt ansvar. Så är det ju inte i alla branscher. För att ta exemplet med åkeriet igen, så är det ju inte bara arbetsgivarens fel om chauffören kör för fort. Men det handlar såklart inte om att skjuta över allting på arbetstagarna. Det skulle ju öppna för att ett oseriöst företag hela tiden skyller på sin personal, och det är verkligen inget vi förespråkar. Några andra goda råd när det gäller Arbetsmiljöverkets regler? – Först och främst så gäller det att jobba säkert och att följa de regler som gäller, eftersom det är så pass svårt att få rätt när man har anledning att klaga på ett beslut om straffföreläggande. Det är också viktigt att man är ytterst tydlig med att man inte accepterar avsteg från de regler man satt upp. Att man säger till, och använder arbetsrättsliga åtgärder om det skulle krävas. ✖ VILL DU LÄSA mer om den typen av rättsfall och tvister vi brukar ta upp under ”Juristen” i DMH? I den nyutkomna boken Rättsfallsguiden, utgiven av Svensk Byggtjänst, tar juristerna Claes Sahlin, Martin Peterson, Maria Andersson och Lilian Vo upp 173 stycken utvalda domstolsavgöranden inom entreprenad- och konsulträtt. Vad handlade till exempel flitigt refererade mål som Gotlandsdomen, Bravidafallet och Takkupemålet om? Varför beslutade rätten som de gjorde och vad kan vi lära av domarna? Boken kostar 345 kr exkl. moms som tryckt bok och 398 kr exkl. moms som E-bok och finns att beställa hos nätbokhandlare som Bokus och Adlibris, eller på Svensk Byggtjänsts hemsida www.byggtjanst.se 173 viktiga avgöranden inom entreprenadrätten RÄTTSFALLSGUIDEN 43