Marknad 1
UTBLICK komma i framtiden, men för att det ska hä
nda så behöver alternativa energikällor utvecklas ytterligare. När det gäller Peak oil supply så bygger den på att konsumtionen bara kan överstiga nya upptäckter under en viss tid, och det är naturligtvis riktigt. När vi nu kanske hittar 15 procent av det vi förbrukar varje år och vi passerade en topp i nya fynd helt tillbaka på 1960-talet så är det inget man kan tvista om, teorin stämmer naturligtvis. Frågan är ju bara när Peak oil supply kommer. Anledningen att teorin om att det skulle toppa i 2010 inte stämde berodde på en fundamental brist. ”Hubbards peak” som det kallas utgår från att man producerar på max kapacitet, och det är vad som inte togs i åtanke. Flera gånger har fall i efterfrågan gjort att man inte producerat så mycket man kunnat, och detta gör att kurvan skjuts vidare i framtiden. Priset har blivit en mycket större faktor, som inte gjorde så stor inverkan på Hubbards ursprungliga tes. Med det i åtanke så toppar normalfördelningskurvan inte på 50 procent utan kanske snarare vid 60 procent . Vad skulle det betyda? Om denna teori skulle stämma så skulle det betyda att vi skulle börja springa in i problem någon gång mellan 2020 och 2024. Men nu kom såklart coronapandemin och välte efterfrågan, vilket såklart är riktigt, och kan vara bestående. Men vad ingen berättar är att tillgången också har fallit, vilket kommer vara mer betydligt. De låga oljepriserna idag har, speciellt inom den ekonomisk oförsvarliga skifferoljan, gjort att bolagen har slutat borra. De senaste veckorna har antalet aktiva borr-riggar i USA gått upp en smula men det behövs nästan tre gånger så många aktiva riggar bara för att hålla oljeproduktionen på samma nivå. Och på grund av dessa oljebrunnars höga grad av naturlig nedgång av produktionsnivån så måste man hela tiden springa fortare för att stå still. Ifall inte antalet riggar går upp ganska ordentligt nu, vilket blir svårt när ingen vill finansiera det, så kommer den amerikanska produktionen att falla markant. Och det är liksom den som har hållit uppe världsproduktionen. Den naturliga nedgången i produktion av världens producerande oljefält anses nu vara mellan 6 och 8 procent per år. Det vill säga att vi behöver få motsvarande volym online från nya oljefält för att ersätta detta, bara för att behålla samma produktionsnivå. Tidigare har ökningen i USA gjort att det varit möjligt att göra detta, plus täcka den årliga ökningen i efterfrågan som varit en knapp procent per år. Nu går inte det längre, de enda som skulle kunna täcka bortfallet med mer kapacitet – förutom att Venezuela kommer på banan igen – är Saudi. Men deras statsbudget behöver mellan 70 och 80 dollar per fat för att hålla, så de har inte så mycket incitament till att hjälpa till att hålla nere priserna. Så vad händer? Peak oil supply är ur ett vetenskapligt perspektiv utan tvivel mycket mer relevant idag än det var under 00-talet när det var på mångas läppar. Och idag är det INGEN som nämner det. Kanske för att ingen vill framstå som en dåre (men ok, jag tar på mig den rollen här nu). Vad är annorlunda idag än säg i 2010? Vi har till exempel använt ytterligare en bra bit över 350 miljarder fat olja sedan dess, och även om vi naturligtvis har gjort några fynd också så är det dyrare olja att ta upp och det är såklart inte i närheten av lika mycket. Men det spelar ju kanske ingen roll, för som de flesta tror, förnyelsebar energi kommer ju ridande på en magisk häst och löser energiproblemet med en sväng med trollstaven. Det sker helt säkert när som helst. Eller? ® 26