Svensk Jakt nr 2-3

Svensk Jakt Chefredaktören Svensk Jakt Jagar i norr och söder Svensk Jakt Ögonblicket Svensk Jakt Från Svenska Jägareförbundet Svensk Jakt Opinion Svensk Jakt Riksnyheter Svensk Jakt Älgjakt bland predatorer Svensk Jakt Toppfågeljakt Svensk Jakt I backspegeln Svensk Jakt Test av övningsammunition Svensk Jakt Jaktbil Svensk Jakt Statistisk avskjutning Svensk Jakt Visste du att... Svensk Jakt Dragåteln är viktig Svensk Jakt Hälgekrysset Svensk Jakt Sett & läst Svensk Jakt Utrustning Svensk Jakt Hälgeserien Svensk Jakt Välj rätt hagelvapen del 2 Svensk Jakt Skytte i vardagsrummet Svensk Jakt Frågor och svar om vapen Svensk Jakt Fråga veterinären Svensk Jakt Från Svenska Jägareförbundet Svensk Jakt Jaktbart vilt Svensk Jakt Soltider Svensk Jakt Viltsmak Svensk Jakt Redaktionen Svensk Jakt Regionalt Norrbotten & Västerbotten Svensk Jakt Regionalt Jämtland & Västernorrland Svensk Jakt Regionalt Dalarna & Gävleborg Svensk Jakt Regionalt Värmland & Örebro Svensk Jakt Regionalt Mälardalen & Gotland Svensk Jakt Regionalt Västra Götaland REGIONALT Vä stra Götaland KRETSÅRSMÖTEN Med reservation för eventuella ändringar pga den rådande corona-pandemin hänvisar vi till information på respektive krets hemsida: https://jagareforbundet. se/var-verksamhet/lansforeningar-och-kretsar/ V:A GÖTALAND VÄST 7 FEB Trollhättan Lilla Edet Klockan 19.00, Jaktskyttarna, Öresjö. Föredrag om älgförvaltningssystemet av Jan ”Kocken” Karlsson. Hisingen-Göteborg Klockan 18.30, Klubbstugan, Säve skjutbana. 8 FEB Mellerud Klockan 18.30, Kyrkans hus, Mellerud. Tjörn Klockan 18.00, Badhuset, Djupvik. 9 FEB Askim-Härad Klockan 19.00, IK Uven i Bunketorp, Lindome. Kungälv-Stenungsund Klockan 18.00, Jörlandagården, info om Vård i det vilda. Orust Klockan 19.00, Stala bygdegård. Södra Skärgården Klockan 19.00, Brännögården, Brännö. Vänersborg Klockan 19.00, Rösebo-lokalen, Janne ”Kocken” Karlsson berättar om arbetet i ÄFO 3. 14 FEB Ale Klockan 19.00, Hålanda bygdegård. Annika Felton, SLU, berättar om sin forskning runt viltbetning. 15 FEB Härryda östra Klockan 18.00, föreningsgården Rävlanda, Anmäl deltagande till: gransjoassag@gmail.com Uddevallanejden Klockan 19.00, Jägarcentrum. 16 FEB Alingsås Klockan 19.00, Hjortgården, Alingsås. Jaktvårdskonsulent Karl-Johan Brindbergs deltar. Norra Dal Klockan 19.00, Slottet, Bengtsfors. 17 FEB Strömstad Klockan 19.00, Prästängsvägen 30, Strömstad. Även digitalt via Teams, se hemsidan. 21 FEB Munkedal-Lysekil Klockan 18.00, Hällevadsholms Folkets hus. 84 Så kan du skapa trivsel och skydd Nyuppsatta holkar brukar få häckande fåglar i 80–90 procent av fallen. Det råder en stor brist på naturliga bohål för fåglar. Eftersom vi människor tar bort mycket död ved ur skogarna saknas det boplatser. Det märks exempelvis genom att sädesärlor, gärdsmygar och rödhakar som skulle kunna häcka i holkar, nöjer sig med bon i exempelvis stengärdsgårdar eller snår. Fågelholkar kan sättas upp när som helst under året. Det kan vara värt att tänka på att mesfåglar i södra Sverige hämtar bomaterial redan i början av april. Men även en holk i maj kan locka till häckning. En viktig regel är att inte sätta holkarna närmare än 25 meter från varandra. Däremot spelar höjden ingen roll. Viktigare än var holken hängs är hur den är konstruerad. Grovt räknat finns det fem olika typer av holkar: 1. Tättingsholk, lämplig för exempelvis blåmes, talgoxe, tofsmes, entita, svartvit flugsnappare. Här ska hålet vara ungefär 30–35 millimeter. Närmare 30 millimeter föredras av blåmes, svartmes och talltita, något större hål för talgoxe och svartvit flugsnappare. 2. Mellanstor, för stare och göktyta. Hålet behöver vara 4–5 centimeter. 3. Stora holkar för ugglor, knipa, storskrake eller småskrake. De tre sistnämnda behöver närhet till vatten. 4. Skokartongsliknande holk som sätts högt upp på väggen kan locka tornseglare, en art som minskat i antal i Sverige. 5. Tornfalkholk, har en bred öppning upptill. Bör bara sättas Alla kan göra viltvårdande insatser för en biologisk mångfald, som att sätta upp fågelholkar. i anslutning till bra jaktmark där det ibland ses tornfalk. Tänk på att göra holken öppningsbar. Enklast är från taket, men det finns flera varianter. Dels kan det vara bra för att försiktigt och bara vid något tillfälle kontrollera om holken är bebodd, men det är också bra för att kunna städa ur holken på hösten. Med genomtänkta viltvårdsåtgärder går det också att få en betydligt större harstam än man tidigare haft. Välj om möjligt ut en skyddad del av jaktmarken, gärna i närheten av tät skog, med tillgång till klöver och saftigt gräs. Just dessa grödor har en speciell dragningskraft på hararna under hela barmarksperioden. Ytan behöver inte vara större än en vanlig gräsmatta. Du kan med fördel gödsla området några gånger under växtperioden. Saknar man en naturlig betesvall går det enkelt att anlägga gröna fläckar i skogsmark. Med FOTO: MOSTPHOTOS exempelvis en flåhacka kan man rensa ytan från markvegetation, därefter gödsla och så in med klöver och gräsblandning. Välj ett område där du vet att det brukar födas harkullar och skapa flera sådana små gröna ytor i närheten av varandra. Foderplatser i all ära, men utan tillgång till skydd kan alla andra viltvårdsåtgärder vara förgäves. Ett enkelt och ändamålsenligt skydd för i synnerhet de unga hararna är att sätta ut hargolv. Ett hargolv kan lätt tillverkas av två lastpallar som fästs i varandra med ett lock av bräder, en plywoodskiva eller ris och grövre kvistar. För att ge hararna större chans att klara sig bör sådana hargolv placeras i grupper om minst 6–8 stycken med ett par meters mellanrum. Komplettera gärna hargolven med ett par lågt placerade saltstenar som, förutom den spirande grönskan, uppskattas av haren året runt. OLIVIA AHLBERG Nr 2/3 2022 SVENSK JAKT Svensk Jakt Regionalt Sydost Svensk Jakt Regionalt Halland & Skåne Svensk Jakt Bernts betraktelser Svensk Jakt Nästa nummer