Svensk Jakt nr 2-3

Svensk Jakt Chefredaktören Svensk Jakt Jagar i norr och söder Svensk Jakt Ögonblicket Svensk Jakt Från Svenska Jägareförbundet Svensk Jakt Opinion Svensk Jakt Riksnyheter Svensk Jakt Älgjakt bland predatorer Svensk Jakt Toppfågeljakt Svensk Jakt I backspegeln I BACKSPEGELN Första num ret av den tidskrift som i dag heter Svensk Jakt utkom 1832, och har sedan 1863 givits ut i obruten följd. På den här sidan blickar förre Norrlandsredaktören Bernt Karlsson tillbaka i det digra tidningsarkivet. Forskare hade studerat hur saltstenar utnyttjas av älg och rådjur. Nytt om saltstenar NR 6/1989 Att sätta ut saltstenar är en av de vanligaste viltvårdsåtgärderna, men kunskapen om hur de utnyttjas var dålig. Forskare på Grimsö forskningsstation i Bergslagen hade därför inlett en forskningsstudie för att ta reda på hur ofta älgar och rådjur besökte saltstenarna och under vilka tider på året. Det visade sig att säsongsvariationen var påtaglig. Vår och höst rådde det högsäsong vid saltstenarna, både för älgar och rådjur. Redan under vårvintern började rådjuren visa ökat intresse för saltstenar medan älgarna var något senare. Det ökade saltstensutnyttjandet sammanföll väl med övergångarna mellan sommaroch vinterdiet och tvärtom, det vill säga då djuren skiftar från ört- och lövrik föda till näringsfattigare bärris och kvistar. Dessa övergångsperioder antogs orsaka ”salthunger”. ‹‹‹ Sk kSkrakunge på högra tidningssidan med vingmärket av aluminium som anbringats i högervingens spännhud. å hö tid i id d i ä k t l i i b i t i hö i ä h d Ökat jägarintresse för fågelmärkning Skotsk moripa, någonting för Sverige? Satsa på moripan! 1898 I Jägareförbundets nya tidskrift ansåg signaturen R att nya ansträngningar borde göras för att införa skotska moripor i Sverige. Friherre Oscar Dickson hade redan 1861 gjort ett sådant försök men misslyckats, och i en kort uppsats i Vårt villebråd hade Dickson också förklarat att moripan inte längre var att räkna bland svenska fåglar. Lyckade försök med utsättning av moripor hade emellertid sedan skett på flera håll i Tyskland och signaturen R återgav ett utdrag ur en artikel ifrån 1897 i Das Waidwerk in wort und bild. Moriporna hade inte bara acklimatiserat sig väl. Det påstods till och med att de utvecklades bättre och blev större än i Skottland. Skribenten ansåg att även många platser i Sydsverige skulle passa moripan väl. Bland annat de halländska ljunghedarna. ‹‹‹ SVENSK JAKT Nr 2/3 2022 NR 4/1948 Intresset för Jägareförbundets fågelmärkningar hade stadigt stegrats. Särskilt i norra Sverige visade jägarna stor vilja att hjälpa till med märkningarna för att bringa klarhet i fåglarnas förflyttningar. I aprilnumret 1948 av Svensk Jakt lämnade Nils Höglund och Gösta Notini en redogörelse för inrapporterade återfynd och de erfarenheter som vunnits genom Jägareförbundets märkningar av jaktbara fåglar. Märkningarna inleddes 1946 då sammanlagt 1917 fåglar av olika slag försågs med vingmärken. Antalet märkta fåglar år 1947 var 1 259, sammanlagt således 3 176. Särskilt ville Höglund och Notini framhålla det stora värdet av märkningar av nykläckta dykänder, vilka tidigare inte genom individuell märkning kunnat studeras beträffande flyttningsvägar och övervintringsområden. Bland redovisade återfynd fanns en morkulla som märktes 19 maj 1947 vid cirka tio dagars ålder i Björkvik och som sköts 29 november samma år i Swingfield Park i Kent, England. En bläsand som märktes vid cirka sex veckors ålder 22 juli 1947 i Skatträsket, Arvidsjaur, sköts i slutet av oktober samma år i Northumberland, England. En kricka märkt som ung 10 juli 1947 vid Holdsjön i Kalls socken i Jämtland återfanns dödad 7 oktober samma år i närheten av Rotterdam, Holland. Till viltundersökningen inrapporterades även ett återfynd av en i utlandet märkt fågel. Det var en kricka som märkts i England i januari 1947, närmare bestämt i södra Wales. Den sköts 21 augusti samma år i sjön Pallasjärvi i Sattajärvi, Norrbotten. ‹‹‹ ”Särskilt ville Höglund och Notini framhålla det stora värdet av märkningar av nykläckta dykänder ...” 41 FOTO: OLLE OLSSON FOTO: BERNT KARLSSON Svensk Jakt Test av övningsammunition Svensk Jakt Jaktbil Svensk Jakt Statistisk avskjutning Svensk Jakt Visste du att... Svensk Jakt Dragåteln är viktig Svensk Jakt Hälgekrysset Svensk Jakt Sett & läst Svensk Jakt Utrustning Svensk Jakt Hälgeserien Svensk Jakt Välj rätt hagelvapen del 2 Svensk Jakt Skytte i vardagsrummet Svensk Jakt Frågor och svar om vapen Svensk Jakt Fråga veterinären Svensk Jakt Från Svenska Jägareförbundet Svensk Jakt Jaktbart vilt Svensk Jakt Soltider Svensk Jakt Viltsmak Svensk Jakt Redaktionen Svensk Jakt Regionalt Norrbotten & Västerbotten Svensk Jakt Regionalt Jämtland & Västernorrland Svensk Jakt Regionalt Dalarna & Gävleborg Svensk Jakt Regionalt Värmland & Örebro Svensk Jakt Regionalt Mälardalen & Gotland Svensk Jakt Regionalt Västra Götaland Svensk Jakt Regionalt Sydost Svensk Jakt Regionalt Halland & Skåne Svensk Jakt Bernts betraktelser Svensk Jakt Nästa nummer