GLAS 1
Hus med solpaneler, dagtid … … och natt. > – Även
för vindkraft spelar glas en stor roll, där i formen av glasfiber i polymera material så kallade kompositer. I takt med att man tillverkar större och större vindkraftverk ökar fördelarna med andra material såsom t ex kolfiber eller polymerfibrer. Glasfiber, som är billigare än kolfiber, har en tydlig utvecklingspotential. Vi har inte ens börjat förbättra glassammansättningen för att öka de mekaniska egenskaperna. Med utveckling kan glasfiberkompositer stå sig bra gentemot kolfiber och det gäller även i bilar där kolfiber ses som ett hett framtida material då man går mot lättare och lättare bilar. – Produktion av förnyelsebar energi är givetvis viktig, men behovet av att lagra energi blir också högre med åren. Som ett exempel, i genomsnitt går det 124 mobilabonnenter på 100 svenskar och det gör inte Sverige unikt på något sätt. Glas är också ett av de lämpliga materialen på grund av sina kemiska och mekaniska egenskaper för batterier som till exempel elektrolyt eller tätningsmedel i litiumjonbatterier. Den här typen av batterier används frekvent i mobiltelefoner och i annan elektronisk utrustning, men även i elbilarna Tesla Roadster och Toyota Prius. Som tätningsmedel i bränsleceller är glas ett undersökt material. Som du märker är glas verkligen ett fantastiskt intressant material och spelar en viktig roll i många olika förnyelsebara energikällor och även energilagringsformer. Det är med spänning som jag ser att glas går en spännande och ”ljus” framtid till mötes. Vi kan stänga ett kärnkraftverk per år om vi låter hälften av den årliga takomläggningen bestå av solceller. På tio år skulle vi kunna ersätta svensk kärnkraft med solenergi och detta med hjälp av glas! 28 GLAS 4.2015 / energiomställning / Ett problem med förnyelsebara energikällor har varit förmågan att lagra energi. Med olja och kol och ett ineffektivt förmedlingssystem har vi i många år eldat för kråkorna. Toyota Prius elbil. Under sommaren har en Djurgårdsfärja trafikerat Stockholms ström och detta med lagrad elenergi i en ny form av torrbatteri, som är långt effektivare än tidigare generationers. Företaget Tesla, som Stefan Karlsson nämner kommer enligt tidningen Ny Teknik med ett energilagringssystem, Powerwall. Den version som ska börja säljas innan årsskiftet kommer att kosta ca 25 000 kronor och kan lagra 7 kWh med 3,3 kW toppeffekt och 2,0 kWh vid kontinuerlig drift. Vid sidan av batterierna för hushållsbruk har Tesla även utvecklat ett lagringssystem för företag och andra stora elförbrukare där moduler på 100 kWh kan länkas samman till enheter som kan lagra upp till 10 MWh. Stefan Karlsson, GLAFO. Tak med solceller. Ett annat företag, Powercell Sweden AB marknadsför en teknik med bränsleceller drivna av vätgas. Den el som solfångare/vindkraftverk alstrar tillgodoser det kontinuerliga elbehovet och av överskottet framställs vätgas via elektrolys som lagras på tank. Vätgasen kan senare användas i en bränslecell för att alstra ny el när det behövs. Enligt konsultföretaget Boston Consulting Group behövs i Europa en extra lagringskapacitet på 150 TWh till år 2025 för att parera ojämnheterna som uppstår i elnäten på grund av sol och vindkraft. I USA är motsvarande siffra nästan dubbelt så hög. Ett samhälle som baserar sin energi på förnyelsebara energikällor kommer antagligen att se annorlunda ut än dagens samhälle. Flera vetenskapsmän har liknat