GLAS 1
> vändning av ventilerade luftspalter för att hin
dra överhettning. det finns redan många bra lösningar för att montera som beklädnad som också kan utnyttjas som solceller. Där det är nödvändigt att bygga massiva väggar rekommenderas tunnfilm eftersom de påverkas minst av upphettning. Solcellspaneler får aldrig böjas, vare sig under hantering eller efter att det monterats. Böjning kan leda till mikrosprickor som om det vill sig illa utvecklar värme och äventyrar hela anläggningen. Alternativet är förstås tunnfilm som dock generellt sett ännu så länge producerar mindre ström än solceller av kisel. Solpaneler på carporten och som överhäng på taket. Precis som vatten som rinner igenom ett rörsystem kommer strömmen genom en solcellssträng att vara begränsad av strängens trångaste flaskhals. Skadade celler eller defekta paneler kan utför sådana flaskhalsar och därmed kraftigt reducera strängens produktion. Där skador uppstår är det därför viktigt att byta ut defekta paneler. För att detta ska kunna ske effektivt är det en stor fördel om infästningen i fasaden enkelt möjliggör utbyte av enskilda paneler. Det behövs som sagt då inte elektriker för ett sådant ingrepp. Ett möjligt hinder för användingen av BIPV är frånvaron av ett bra regelverk. Det finns dock inga standarder för byggnadsintegrerade solceller, inte heller på internationell nivå och de existerande standarderna för byggnadsglas behandlar inte alla relevanta aspekter. Det finns visserligen ett internationellt regelverk för solceller, men detta handlar huvudsakligen om elektrotekniska saker och krav på den enskilda panelen. Kort sagt finns det i skrivande stund inga regler som redogör för de byggtekniska aspekterna kring en solcellsanläggning. Ett förklarande regelverk skulle göra BIPV-fältet långt mindre krävande att sätta sig in i, gjort det lättare att undvika dåliga lösningar och därmed betydligt sänka tröskeln för att6 få teknologin i bruk i större omfattning. När solcellspaneler integreras i byggnader så blir de också ett byggnadselement och bör därför behandlas i en byggteknisk standard. Om det inte utvecklas en egen standard för BIPV är det förstås möjligt att tänka sig en nationella föreskrifter i lämpligt regelverk. Kanske något för Monteringstekniska Kommittén och Glascentrum? Särskilt i ljuset av ett frånvarande regelverk är kunskap om glas och fasader extra värdefullt när man överväger och skall använda BIPV. För det handlar enbart om smärre skillnader från projektering och uppförande av en vanlig glasfasad. Några moment begränsar vilka lösningar som kan utnyttjas, men det finns system som tillgodoser alla funktionskrav på marknaden. Glas- och fasadbranschens erfarenhet med glas i fasader och aktuella fysiska förhållanden är högst relevant även för solcellspaneler och är kunskap som inte finns på så många andra ställen. Kunskapen som krävs för att utföra en bra integrerad solcellsanläggning är i stort sett densamma som i åratal använts för att bygga bra fasader. Med lite insikt kring vad solcellspaneler består av och kräver, utan att man behöver gå ner på atomnivå, är en erfaren glasmästare eller fasadentreprenör väl rustad för en framtid där BIPV-fasader liknar mer och mer vanliga. / Innovativa glaskonstruktioner. Vår vision: ”Fasadglas skall tillhandahålla kundens krav och önskemål på innovativa, energismarta och banbrytande lösningar för glaskonstruktioner och funktioner.” Vår styrka är att ständigt anpassa ny teknik till en växande marknad med ständigt ökande krav på säkerhet, miljövänlig energi lösningar, komplexa konstruktioner samt mångsidiga behov. Vi anpassar glasoch metallkonstruktionen till kundens vision och krav. Projekt: KTH Arkitekturskolan, Stockholm. Nominerad till Kasper Salin-priset 2015. www.fasadglas.se