GLAS 1
mänsklighetens mentala mognad med att vi befinner
oss i slyngelåldern och det är en passande beskrivning om vi betänker den tuffa inverkan på miljö och natur som pågått sedan industrialismens inträde för hundrafemtio år sedan. Den framtidsbild vi kan skönja från forskare, som Stefan Karlsson med flera, är att framtidens samhälle kommer att bli mer flexibelt, i den meningen att människor måste anpassa sig till varandras behov. Frågan är då om demokratin kommer att fördjupas. Finns det något i den nya tekniken, som kan påverka samhällsplaneringen, så att människor bättre kan hantera sin situation? Kommer till exempel bostadsmarknaden att påverkas av nya energisystem? De fastigheter i Stockholms innerstad, som i dag säljs för över 100 000 kvadratmetern är inte särskilt energieffektiva och kommer att ha små möjligheter att utnyttja ny teknik. Kommer priset på dessa bostäder att falla, eller kommer energieffektiva hus i ytterområden att sälja sitt överskott till innerstaden? Är nya energisystem med allt vad det innebär för stadsplanering, boende och miljö en start för en ny era. Kommer miljötänket att förändra oss i grunden? Eller kommer vi att fortsätta som hittills, men med andra förtecken? Många frågor och få svar! Att glas kan skapa öppenhet, trygghet och är den viktigaste komponenten för att införa förnyelsebara energikällor är däremot helt klart. / GLOBAL ENERGIPOTENTIAL (årligen) Proportionerna för energipotentialen för de olika energikällorna. (total reserv) Sol 23 000 TW Tidvatten 0,3 TW Vågor 0,2 – 2 TW Geotermisk 0,3 – 2 TW Vattenkraft 3 – 4 TW Biomassa 2 – 6 TW Världens energikonsumtion 16 TW (2009) Uran 90 – 300 TW-år Kol 900 TW-år Vindkraft 25 – 70 TW Olja 240 TW-år Naturgas 215 TW-år FÖRNYBARA ENERGIKÄLLOR FOSSILA BRÄNSLEN OCH KÄRNKRAFT Markliggande solpaneler, ovan närbild av solpaneler. Fotnot: Light Energy arbetar idag med generation 2, tunnfilm. Dessa produkters fördelar jämfört med generation 1 är större upptagningsområde för ljus och okänslighet för höga temperaturer. Tunnfilm kan alstra energi även under dagar då solen inte skiner. Vad det innebär för oss i Norden, som har vinter halva året, är lätt att räkna ut. Jämför man installationer med samma förutsättningar betalar sig en installation med kisel på cirka 11–15 år och med tunnfilm på 8 –11 år. Framtidens utveckling av artificiell fotosyntes. Denna teknik finns ännu inte i kommersiell produktion utan enbart i testversioner i liten skala. Fasadglas AB är involverat i utvecklingen av denna teknik genom deläg ande i och samarbete med Exeger Sweden AB. FAKTA ENERGIENHETER Wattimme (ofta förkortat Wh) är en energi enhet som definieras som den energi som en effekt (energiomvandling per tidsenhet) på en watt utvecklar under en timme och motsvarar alltså 3 600 wattsekunder. För att göra ovanstående begripligt; enheten kilowattimme är tusen wattimmar. En vanlig spisplatta som är påslagen under en timme för brukar en kilowattimme. • kWh (kilowattimme) = 103 wattimmar = 1 000 wattimmar = 3 600 000 joule • MWh (megawattimme) = 106 wattimmar = 1 000 kilowattimmar • GWh (gigawattimme) = 109 wattimmar = 1 000 megawattimmar • TWh (terawattimme) = 1 012 wattimmar = 1 000 gigawattimmar GLAS 4.2015 / energiomställning / 29