GLAS 1
Mörkt och kallt med treglas? Nej, fördelarna över
väger! Text: Mikael Ödesjö Närstudie av ett treglasfönster. Oskar Storm, Saint-Gobain Glass ”Häromdagen lyckades jag till och med balansera upp mina kära prover på biltaket för en visning”, beskriver Oskar Storm. Tabell 1 Produkt G-värde U-värde, 2 × 14 argon Utvändig reflektion 3-glas Planitherm XN 3-glas SKN 176 0,54 0,60 16 % 0,34 0,60 15 % 3-glas Xtreme 60/28 0,26 0,60 16 % 2-glas float-float 0,78 2,70 (1 × 16 luft) 15 % Vad innebär det att vara Technical Specifications Manager Scandinavia för Saint-Gobain Glass? – Ja, normaltillståndet är att jag släpar runt på en plastlåda med treglasprover mellan arkitekter, konsulter och byggare i Skandinaviens storstäder. Plågan att släpa de extra tunga treglasen från närmaste parkering till aktuell mötesadress uppvägs av nöjet att kunna ställa dem upp direkt på en bordsskiva utan stöd. Tvåglas gör ofta platt fall under stor dramatik om man försöker samma sak med dem. Häromdagen lyckades jag till och med balansera upp mina kära prover på biltaket för en visning, beskriver Oskar Storm. Hans avsikt och den verkliga anledningen till att använda treglasprover är att de efterliknar just verkligheten. Mycket få fasader i Sverige föreskrivs numera med tvåglas. – Att förevisa dem känns nästan som falsk marknadsföring. För treglas är ju inte lika snygga som tvåglas. Treglasets styrka är att det har bättre u-värde än tvåglas. Det är ett stabilt u-värde, även i stark kyla och liggande i glastak. Det i sin tur medger större glasytor. Större glasytor ger bättre kontakt med omvärlden. Och kontakt med omvärlden ser jag som den enskilt viktigaste uppgiften för glas. Kontakt med omvärlden tillfredsställer ett grundläggande kontrollbehov hos djur och människor, slår Oskar fast. Men han blundar heller inte för svagheterna. – För det första har vi färgerna i rummet. Treglas har väsentligt lägre färgåtergivning än tvåglas. Det konstateras i en rapport för ett par år sedan från Trondheims Universitet. Färgerna i rummet förskjuts, en förskjutning som ögat visserligen anpassar sig till. Men vi känner inte till något om vilken ansträngning för hjärnan denna anpassning utgör. 42 GLAS 4.2015 / treglas / – Treglas har ju också en högre reflektion än tvåglas, vilket ger sämre utsikt i skymning och mörker. Oskar menar dock att dessa mjuka och i viss mån subjektiva nackdelar med treglas inte påverkar själva plan- och byggprocessen. De har också delvis uppvägts av utvecklingen på glasområdet med snyggare coatingar. – De moderna solskyddscoatingarna ger allt bättre färgåtergivning i transmissionen, vilket gör dem till ”vanliga” treglas. När man vid universitetet i Trondheim jämförde treglas med energiglas och treglas med solskyddsglas fann man, till en viss gräns, små förändringar i färgåtergivning, säger han och hänvisar till två urklipp: No significant changes. The hue changes in some pale colours and the nuance changes a little in chromaticness. Treglas Cool-Lite Xtreme 60/28 jämfört med treglas energi. Significant changes in all hues and nuance, with exception of the yellow hues. The blue hues changes both towards green and red, and the chromaticness are enhanced in pale yellows, but weakened in pale violets and pale blues. Treglas Suncool 30/17 jämfört med treglas energi. En annan stark utveckling har resulterat i fler och ännu bättre järnreducerade glas. – Järnhalten i standard-floatglas har sänkts hos ett flertal glasleverantörer. Det ger en minskad haze-effekt i treglas och lägre risk för termiskt bräckage. SaintGobains skifte från Planilux till Planiclear är ett exempel på en sådan reform. – Vi ser även ljusare energiglas. Med en ljusare och klarare coating för det ”vanliga” energiglaset får vi en effekt som är minst lika viktig som järnreducerat glas. Förbättringen av coatingen ger större effekt i SaintGobains beräkningsprogram Calumen än att gå från vanligt glas till Diamantglas, med mindre haze-effekt och lägre risk för termiskt bräckage. Planitherm XN är ett exempel på ett sådant glas. Oskar Storm pekar också på de moderna lågreflekterande coatingar som till och med ger lägre reflektion än obelagt glas. – Moderna neutrala solskyddscoatingar har låg reflektion – ofta lägre än obelagt glas. De är bättre på att släppa in dagsljuset än att reflektera det. Idag är det möjligt att välja olika värden på solfaktor med bibehållen reflektion, det ger en god harmoni mellan fasader i olika väderstreck, tycker han. Tabell 1 ovan är ett bra exempel. Treglas ser alltså utifrån ut mer och mer som tvåglas. Men Oskar betonar att ljustransmissionen ändå sjunker rejält i treglas jämfört med tvåglas. G-värdet (solenergitransmissionen) sjunker också. Han noterar följande kombination av krav: u-värde på fasaden lägre än eller lika med 1,0, ljustransmission större än eller lika med 70 procent, g-värde lägre än eller lika med 40 procent. – Föreskrivare har troligen nöjt sig med att justera u-värdet jämfört med tidigare projekt. Hela dagsljusanalysen blev felaktig med de ingångsvärdena. En hastig blick i tabeller och produktnamn avslöjar inga problem. Det heter ju fortfarande 70/40, 66/33, 50/28 och liknande i produktnamnen. Man måste skrapa lite på ytan för att hitta verkliga ljustransmissioner och g-värden med mera för treglasprodukter. Han tar som exempel det så kallade 70/35-segmentet, med relativt nya produkter, Suncool 70/35 från Pilkington, Sunguard SN 70/35 från Guardian och Cool-Lite SKN 176 från Saint-Gobain, se tabell 2.